Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA ORTNAMNS UPPTAGANDR I RIKSSPRÅKET.
21
sidan älfven, där man ej känner till namnet Kattdalen, kallar
forsen för kataffofn, katalansfofn, katarandafofn Kattars-,
Katte-lanns-, Katarandaforsen, som föregifves vara finska namn
(Ådals-Liden).
På samma sätt torde det vara fullt berättigadt att, som
kartan nu gör, införa namnet (Norra och Södra) Gässjön på
de sjöar på Multråskogen, hvilka på konceptkartan, i
öfverensstämmelse med Stiernströms karta, kallades (Norra och Södra)
Gälsjön, under det Dahlmans karta har formen Gälsjön. T
dialekten säges gaføn Gåsjön och namnet torde för de flesta
vara dunkelt. Skrifningen Gdlsjön visar, att namnet har
associerats med ordet gärd. I allmänhet kanske det ej bestämdt
associeras åt något håll alls, och*det skulle nog hos
ortsbefolkningen, om man blefve tvungen att skrifva det, ge anledning
till en del tvekan och folketymologiska gissningar. Endast
några associera namnet med ordet gås, men det finns en
omständighet, som synes bevisa, att detta verkligen är det ord,
som ursprungligen ingått i namnet. I närheten af sjön finnas
nämligen ett par tjärnar, som heta g^sjßäfiail Ga stjärna nia.
och det är ett genomgående förhållande i traktens namnskick,
att namnen på bredvid hvarandra liggande sjöar och tjärnar
gärna äro bildade med samma ord. Man har ej heller någon
anledning att betvifla,. att sjöarna och tjärnarna ha fått sina
namn af vildgåsen. E. Modin har ur sina anteckningar
meddelat mig exempel på att vildgåsen häckat ganska långt ned
i Ångermanland, och i Ströms disputation De Å ngerma n nia,
tryckt 1705, omtalas vildgåsen såsom vanlig i Ångermanland
i allmänhet. Men på andra håll (så i Edsele) finns namnet
gaføn Gårdsjön och torde då betyda: sjön nära gården (eller
gårdarna). Det har således väsentligen samma betydelse som
gabnogjßaria Gårdmålstjärn i Ed, hvilket namn är sammansatt
med ett nu för de allra flesta utdödt ord galmala gårdmålet,
äfven förekommande i formen galman, ursprungligen dativ
neutrum, men nu öfvergånget till maskulinum på grund af
äiidelselikhet. Ordet öfversattes af min sagesman: ’det som
ligger någotsånär nära gården’. Andra gånger tycks namnet
Gårdsjön ursprungligen ha betydt: sjön (i skogstrakten) vid
hvilken en gård blifvit bygd. Ett exempel därpå inom
Sollefteåbladets område är möjligen namnet gajabærja
Gärdsjöberget i Graninge. Ett namn Gärdsjön tycks dock flerstädes
förekomma på skogssjöar, vid hvilka någon bebyggelse aldrig funnits.
Äfven där ej en sådan påtaglig betydelsefördunkling
eller formupplösning föreligger som i dessa namn, kan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
