Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialektala o utnämns upptagande i riksspråket. 27
alltid brukat uttala det, d. v. s, med a, hvarmed han
regelbundet ersätter det korta å-ljudet i t. ex. stock och analoga
ord. Med tiden komme väl skrifningen Räcka eller Rocka
att ombilda uttalet till öfverensstämmelse med bokstafven,
men äfven då bragtes ordet ej ur sin samhörighet med stock
och andra ord med o.
Härmed vill jag icke säga, att det som regel är lämpligt
att återföra namn med detta ur äldre å utveckade a till
å-(el ler omskrifning. Jämför man exempelvis bergnamnet er[hahi
Enhalla (fem. sg. bestämd form — hvarom se i det följande sid.
39) i Dal, så har här det bakom det nuvarande a liggande
äldre å i sin tur kommit ur a, och motsvarigheten mellan
riksspråkligt a och dialektalt å-ljud eller ur å-ljud utvecklade
vokalvarieteter såsom a är så vanlig i ord som alla, kall, stall
och dylika, att i detta fall det riksspråkliga a och det
dialektala a säkert torde sammanhållas af språkkänslan.
I sådana exempel som de nu anförda Värfsberget,
Löf-laäuberget, Löflidberget, Kattdalsforsen, Gåssjön och Tålgsjön
består rekonstruktionen endast i upptagande af hvad som finns
i ännu lefvande, fast ofta för flertalet okänd tradition. Men
stundom kan man vid återgifning i skrift af sådana
fördunklade namn finna sig föranlåten att använda former, som ej
äro lefvande för språkkänslan hos ens någon del af
ortsbefolkningen. Synnerligen ofta inträffa dock ej sådana fall. De
kunna för öfrigt icke alltid bestämdt skiljas från sådana som
de sist anförda. Dels kan man nämligen ej uppdraga någon
bestämd gräns för hvad som är lefvande för språkkänslan,
dels beror det lätt af tillfälliga omständigheter, särskildt hvilka
sagesmän man haft att tillgå och deras disposition för tillfället,
om man kunnat finna någon anknytning för rekonstruktion af
ett fördunkladt namn. I förhållande till hela antalet namn
blir det alltid ett mycket litet antal sådana rekonstruktionsfall.
Bland alla inom Sollefteåbladets liela område till användning
på kartan möjligen ifrågakommande namn torde man kunna
räkna dem till omkring ett tiotal. Jag anför några
representativa exempel ur hela namnförrådet, oafsedt om namnen
kunna upptagas på kartan eller ej.
I Ed finnas två sjöar, Västra och Östra Jolbäcksjön.
hvilkas namn nu förlorat alla fasta betydelseassociationer. På
grund af ljudlikheten associeras namnet naturligtvis ibland,
men ej konstant, med ordet jord. Att det äfven associeras åt
andra håll visar konceptkartans skrifning ’Gölbäckensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
