Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
HERMAN GEIJER.
väl har sin rot i någon ombildande folketymologisk
gissning. I de af J. Nordlander i Norrländska Samlingar 1
publicerade utdragen ur fogde räkenskaper från 1500-talet rörande
skatt för ångermanländska fiskevatten finns namnet i formerna
Giordebeck fresk (1565) och Giordetresk (1569) jämte
Grrde-tiern (1570). Det är sålunda med all sannolikhet, såsom
också Nordlander förmodar, sammansatt med personnamnet
Giordh, och Ortnamnskommittén har därför föreslagit skrift
-formen Gjordbäcksjön, ehuru säkerligen ingen af dem, som nu
använda namnet, tänker på eller känner till detta personnamn.
Kanske vore dock Gjolbäcksjön en mera lagom förändring.
Gjord- kommer lätt att af de dialekttalande utläsas på ett sätt,
som knappast vore afsedt, med ett skarpt r följdt af ett
distinkt d, liksom denna bokstafsförbindelse utläses i andra
hufvudsakligen på skriftbilden beroende ord t. ex. vntvnrdn
nattvarden.
En på koncept-kartan icke namngifven å i Resele kallas
i dialekten fufinari Sjusjinnån eller Jufigtol Sjusjingån, hvilket
namn naturligtvis framkallat den gissningen, att det är sju
skinn, som gifvit anledning till namnet, på sätt som förklaras
olika i ett par olika namnsägner. Något verkligt minne af
namnets ursprung torde ej finnas. Det finns dock en mycket
nära liggande möjlighet att förklara det, nämligen så att det
är Sjulsingeån. fulr är en dialektform för namnet Sigurd, nu
oj längre känd för ortsbefolkningen annat än som namn på
lappar och i uttrycket Gam-/uK en benämning på £en onde.
)nja, iga inje, inge är dialektens vanliga ord för äng. Således
skulle ån Ira sitt namn af någon strandslått med namnet
Sjuls-inget. Ett sådant namn har jag dock ej kunnat anträffa,
men anser det ändå möjligen vara berättigadt att skrifva
Sjulsingeån, därför att denna skrifning skulle gifva en här
behöflig fastare namnbild än Sjusjinnån, Sjuskinnån och dylikt,
på samma gång som den torde vara relativt lätt att upptaga
och förstå för ortsbefolkningen. För öfrigt synes det ej i
detta fall, som ofta annars vid fördunklade namn, erbjuda sig
flera möjligheter till förklaring.
Vanligen innebära de på detta sätt tolkande, or t
namnsskri f ning ar, som kunna vara påkallade, en mycket liten
förändring från dialektuttalet och en för äfven den dialektala
språkkänslan mycket nlira liggande association. Så när man
skrifver Mosidbachen för det uttalade mosibakau Mosibakken
(Edsele), ehuru sagesmannen — kanske tillfälligt — ej asso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
