Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herman geijer.
berget är ett exempel därpå. Det namn, som jämte
Grannar-berget i detta afseende visat sig svårast, är ett bergnamn i
Ragunda, som på orten (i byn Kullsta och angränsande byar)
uttalas på följande olika sätt: bafafbærja ba^a§bærja, bajapbærja,
bajapbærja. I handlingar har jag funnit formerna
Berdals-och Bergdals-, af hvilka den senare är en tydligen på
skrif-varetymologisk väg tillkommen form, som nu visserligen är
bekant för en del af folket i orten, men aldrig använd i tal.
Här äro flera ursprung tänkbara, såsom att detta, liksom ett
par andra liknande namn, sammanhänger med ett norskt ord
bali, som af Rygh, Norske Gaardnavne, Inledning sid. 43,
öfversattes jevn Forhøining ellep Yold längs en Strand’, eller
också kunde det sammanställas med Aasen Bal, n. ’Møie,
Besvær, slemme Omstændigheder’, bala, v. ’arbeide, slæbe,
kjæmpe sig frem’. Namnet skulle i så fall höra till en
bekant ordfamilj med grundbetydelsen ’ond, besvärlig’ eller
liknande, hvaraf visserligen i dialekten hvarken förekommer det
enkla substantivet eller verbet, men ett par afledningar. Det
till grund för bergnamnet liggande namnet på dalen skulle
då betyda: den besvärliga, det vill väl närmast säga den
svårframkomliga, af stenar och bråte uppfyllda dalen.
Dessutom kunna flera andra förklaringar försökas. Men om någon
af dem är den rätta, kanske aldrig kan konstateras, och ej
heller kan man i dylika fall alltid öfverblicka alla alternativ,
som finnas. Och äfven om man kunde träffa det rätta, vore
detta kanske både nil form och betydelse alltför främmande
för folkets nuvarande uppfattning. Man måste då välja någon
af de förefintliga formerna, ehuru hvarje val måste bli mer
eller mindre godtyckligt. I detta fall uteslutas dock af sig
själfva ett par former — de med -j–på grund af afgjordt
sämro hemul bland sagesmännen.
Däremot föreligger ej samma anledning till rekonstruktion
vid de många namn, som förlorat sin ursprungliga betydelse
och i sammanhang därmed undergått förändringar i formen,
utan att resultatet blifvit en fluktuerande eller af stridiga
associationer besvärad namnform. Så t. ex. torde namnet
vabarja Vaberget i Resele, äfven om det kommer af vgbafåan
Vabäcken och detta namn ursprungligen är Vadbäcken, icke
kräfva någon rekonstmktion till Vadberget, hvilken form, om
den infördes i skrift, endast skulle lända ortsbefolkningen till
ett onödigt, låt vara relativt obetydligt anpassningsbesvär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
