Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA ORTNAMNS UPPTAGANDE 1 RIKSSPRÅKET.
27
Som rekonstruktion kan det äfven betraktas, om nian
för några namn upptar äldre skrifttraditionella former. Ett
exempel därpå är Ödingsån i Fors och Graninge, som i
dialekterna heter øigsaa (Forsmål), øgsaa (Graninge briiksmål).
Ehuru formen Ödingsån endast lefver som skriftform och
utläsningsform, är den i alla fall en för åtminstone en väsentlig
del af ortsbefolkningen bekant och lefvande namnform och
torde öfverallt utan svårighet förstås, understödd som den är
af analogien med en mängd andra ord, hvari samma
förhållande mellan en dialektform utan -d- och en riksspråksform
med -d- förekommer. Ett annat, något olikartadt exempel är
ånamnet Edsla i Edsele. Detta namns dialektform alla skulle
närmast kunna återgifvas som Essla. Det associeras nära med
sockennamnet, hvilket i dialekten lyder alla ur äldre Ed sic.
men skrifves Edsele. och fördenskull torde ånamnet bli afgjordt
lättast igenkännligt i skrift, om man använder den på
skrift-associationerna byggande formen Edsla. En del dylika
transformerande eller arkaiserande skriftformer ha dock aldrig blifvit
rotfasta i folkets uppfattning af namnen och associerade med
dialektformerna. Ett sådant fall är det namn i Graninge, som
på kartan fortfarande skrifves Ejdån. Dialekt formen (Graninge;
sockenniål) är agdan eller (sällsynt) agdami. Ej dån är därför
afgjordt underlägset Ägdån i afseende på igenkännlighet. Det
är ej heller en fullt riktigt konstruerad riksspråksmotsvarighet,
utan borde — om det vill vara en sådan — lyda Ajdån.
Med de anförda exemplen äro alla de grupper
genomgångna, hvari namnen med afseende på sina
transformerings-ocli rekonstruktionsmöjligheter låta indela sig. I
sammanfattning torde förhållandena kunna sägas vara följande: Behof
af transformering förefinnes väsentligen vid sådana dialektala
namn, hvilkas betydelse är fullt lefvande för språkkänslan,
och som därför genom att öfversättas till riksspråk bli lättare
uppfattbara i skrift (ex. Abborrsjön). För de dialektala namn,
hvilkas betydelse fördunklats (ex. Håssjön) eller under
användningen som ortnamn så individualiserats, att en öfversättning
innebure en betydelseförskjutning (ex. Dör ober get), visar sig
inlåning i riksspråket med minsta möjliga förändring
ändamålsenligast. Där betydelsefördiuiklingen medfört osäkerhet i
uppfattningen eller i formen, kan återföring till ett äldre stadium
vara påkallad: i första hand rekonstruktion eller upptagande
af en äldre dialektforni, som sedan under samma förhållanden
som dialektnamn i allmänhet kan transformeras till den form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
