Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialektala ortnamns upptagande i ltlksspkäket. 29
är långt i jämförelse ined ett vanligt kort b i sammansatta
ord, uttalade enligt den accentuationstyp, som riksspråkstalande
personer vid utläsning af namnet i regel komma att använda.
Hur man än skrifver, måste gifvetvis skrifningen framkalla
ett uttal, som betydligt afviker från dialektuttalet. Någon
fixerad uttalsform i det lokala riksspråket finns ej att bygga
på. De där förekommande uttalen äro dels utläsningsuttal af
de vacklande, delvis falskt etymologiserande skriftformer, som
förefinnas, dels kompromissformer mellan dylika uttal och
dialektuttalet, dels också dialektuttalet själft. Om nu
dialekt-uttalet skall tagas till utgångspunkt, äro de tänkbara och till
största delen äfven försökta alternativen för dess skrifning
följande: Råbberget (hvilken form Ortnamnskommittén föreslagit
och kartan upptagit), Råberget, Röbberget, Röberget, Robberget
och Roberget. Af dessa former torde de med dubbelt b mer
än nödigt i detalj söka följa dialektuttalet. En sådan
motsvarighet mellan accentueringsform och konsonantlängd i
riksspråksuttal å ena sidan och dialektuttal å andra sidan som
den, som förekommer i detta namn, förekommer nämligen äfven
i en mängd andra fall och torde därför kunna anses själfklar
såväl för dialekttalande som för med dialekten förtrogna
riksspråkstalande i orten. I hittills förekommande skrifningar
af namnet torde ock -bb- vara sällsynt, 0111 ock Johan Buræus
skref bergets namn: Robberget. Hvad åter vokalen beträffar,
får bokstafven o kanske anses utesluten på grund af det S. o. S.
VI s. 234, noten, anförda. Bokstafven ö torde visserligen för en
(lei dialekttalande förefalla som ett naturligare uttryck för deras
vokal i ordet än bokstafven å; men man måste här taga mera
hänsyn till hvilken vokal bokstafven kommer att vid utläsning
framkalla, än till hur den i dialektuttalet använda vokalen
närmast ter sig för de dialekttalande, och med hänsyn därtill
ville jag för inin del anse skrifningen Råberget lämpligast.
Denna skrifning skulle för öfrigt kanske på samma gång
motsvara namnets ursprung, om det nämligen är sammansatt med
samma ord rå, som ingår i Multrå. Ett sådant antagande
synes dock komma i strid ined den allmänt antagna
härledningen af -rå i en del sockennamn i Ångermanland, Medelpad
och Hälsingland, nämligen att det kommer af härad, om denna
förklaring skall utsträckas äfven till Multrå. Ett gammalt
långt a kan nämligen ej enligt någon känd motsvarighet ha
blifvit 8. Men den nämnda härledningen af rå. som är
antagen utan närmare utredning af förhållandena mod dessa namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
