Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
herman (jk 1.7 kr.
lör de dialekttalande, åtminstone de mera läsvana bland dem, än
Årdderån, bortsedt naturligtvis från den faktiskt existerande
skrif tf ormen Ålder ån. Motsvarighet mellan skrift former med
I -f- d och dialektuttal med ([, d < Jr -f d är nämligen så
vanlig, att man torde kunna något bygga på den. I annat
fall vore kanske Årdderån, trots den ortografiska
oregelmässig-lieton, att förèdraga framför Årderån.
I ett par af Ortnamnskommittén icke granskade namn.
Vall-lidberget och Grubb-berget, har kartan för öfrigt redan
tillåtit sig en viss ortografisk frihet. Bland namnen inom
området för de outgifna delarna af Sollefteåbladet finnas
ytterligare ett par, i hvilka samma frihet är af behof påkallad:
Frätt-tjärn och Jätt-tjärnarna. I allmänhet spelar vid
skrifning af namn den s. k. ordskillnadsprincipen en annan roll än i
ortografi i allmänhet. Sammanhanget kan nämligen ej här
förebygga tvetydighet. Därför torde det böra ifrågasättas om
ej, när nystafning införes, en del ortnamn, liksom en del
andra ord, vid hvilka särskilda anledningar föreligga, böra få
kvarstå som anomalier. Bland de inom Sollefteåbladets område
förekommande ortnamnen, vid hvilka skäl därtill kunna
förefinnas, må det här vara nog att anföra tvenne: det
ofvannämnda Gjolbäcksjön i Ed och Klockljudberget i Ragunda.
Större än vid de nu anförda namnen torde de
ortografiska svårigheterna vid direct inlåning i riksspråket af
dialektala ortnamn ej komma att bli, och jag tror, att de i
allmänhet blefve betydligt mindre än man brukat föreställa sig. I
viss mån har det väl också ursprungligen varit afsikten att *
undvika dem, som bestämt den konstruerande
transformerings-ståndpunkten. Från denna ståndpunkt kommer man likväl i
allmänhet icke till skriftformer, som bättre motsvara sitt
förnämsta ändamål: att låta namnen framträda lätt igenkännliga,
utan ofta tvärtom. Så t. ex. skulle det ofvannämnda namnet
grsnmyrbærja Grånmyrberget från denna ståndpunkt skrifvas
Grönmyrberget, därför att det gamla växtnamnet graun, som
i dialekten (i bestämd form) blifvit grm, i riksspråket skulle
blifva grön och således sammanfallit med färgadjektivet.
Däremot kan den konstruerande ståndpunkten möjligen förefalla
som den enda möjligheten till konsekvens. Trots principens
skenbara enkelhet, är dock en konsekvent tillämpning omöjlig.
Dels måste man göra en mängd undantag, därför att den
konsekventa tillämpningen leder till alltför oigenkännliga
former, dels skulle den egentligen förutsätta, att man öfverallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
