Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
herman geijer.
som tyda på att den är detsamma som -et i vattnet (jämför
S; o. S. VI s. 225 noten), men då deri ej af de dialekttalande
gifvetvis uppfattas så och då dess bibehållande i skrift ej vore
förenadt med någon olägenhet, synes det af
Ortnamnskommit-tén genomförda utbytandet af -a mot -et onödigt. Det kan
dock motiveras därmed att vid sidan af formerna på -vattna
äfven former på -vattnet förekomma och i det lokala riksspråket
till och med torde vara afgjordt vanligare.
Stundom har dock ändelsen -an kommit in i skriftbruket
för namn, som äro starka femininer. Inom Sollefteåbladets
o
område finnes ett sådant namn: Akvissla. som om forsen i
Ådals-Liden på konceptkartan skrifvits Akvisslanforssen och
som namn på några gårdar i Ed, i öfverensstämmelse med
jordeboken, i den ytterligare utvidgade formen Aqvistland.
Ordet betyder ågreningen. Ingenting, utom hänsyn till
jordeboken, hindrar här återgång till formen Akvissla, som icke
blott är den enda möjliga i dialekten, utan också användes,
särskildt i tal, i det lokala riksspråket.
Inom Ångermanlandsdelen af Sollefteåbladets område ha
dialekterna uppgifvit dativböjningen, och de isolerade dativer.
som förekomma, spela i målet ungefär en sådan roll som
en del arkaiska böjningsformer i riksspråket. I några
ortnamn förekomma sådana arkaiska dativer numera såsom den
enda förefintliga af namnets gamla böjningsformer. Det är
dock hufvudsakligen i namn på obetydligare lokaliteter, som
dylika dativformer här förekomma, såsom på ett gärde febojalari
i Multrå och på gården jàfl i Sollefteå. Gårdens namn brukar
skrifvas Gärdet och uttalas efter skriftformen jafa och jarc[a.
Den gamla oböjda formen: ja la förekommer däremot icke, och
många som känna till gårdsnamnet i uttalsformen jarl men
ej veta hur det brukar skrifvas, associera ej längre namnet
med målets appellativ ja la eller med riksspråksordet gärdet.
På en bykarta från 1693 (Landtmäterikontorets arkiv, N II
fol. 57) skrifves också namnet Giälne. Men det finns också
en del ortnamn i gamla dativformer, som ej längre låta
sig återföra till oböjd form vid upptagande i skrift. Så
t. ex. torde det på flera orter förekommande gårdsnamnet
Svöjom, Svyom o. s. v. ej kunna utbytas mot Svedjoma, ehuru
det associeras med appellativet svöj svedja. Det är nämligen
här endast den gamla dativformen, som är namn på orterna.
Att reducera den till oböjd form vore detsamma som att
använda appellativet om dessa orter, och det skulle under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
