- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
43

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dialektala ortnamns upptagande i ltlksspkäket.

43

— sorm här bör vara afgörande — språkriktigaste. Är det
endast fråga om att transskribera dialektnamnen liksom andra
dialektord till riksspråk, vore man visserligen tvungen att
bibehålla sammansättningsformerna, men den ifrågavarande
gruppen fäbodnamn utgör exempel på att den naturligaste
riksspråksmotsvarigheten till dialektala ortnamn i vissa fall
utgöres af reellt motsvariga öfversättningar, icke af
transskrip-tionsformer. Det lokala riksspråket torde visserligen
företrädesvis använda de mera dialektbundna sammansatta
namnformerna, men vid sidan däraf förekomma naturligtvis också
de på allmänt riksspråkligt sätt, med genitiv i stället för
sammansättning bildade namnen af typen V. Granvågs fäbodar.
och dessa torde i skrift vara att föredraga och äfven i tal
öfverallt gångbara. Endast i ett par fall har en dylik
upplösning af hithörande sammansatta fäbodnamn icke företagits
på kartan och då väl knappast heller kunnat göras, t. ex. vid
namnet ’Hamreåterfäb.’, hvarom jfr S. o. S. VI sid. 209.

Det sist anförda namnet lyder i dialekten hamamtarbgari
och i det lokala riksspråket i öfverensstämmelse därmed
Hamre-àterbodarna, och på samma sätt ha fäbodnamnen i regel till
senare sammansättningsled ordet bö&ifi bodarna, icke det i
dialekten föga brukliga feboari fäbodarna. Vid behof kan dock
åtminstone stundom i dessa namn det senare, förtydligande
ordet användas i stället för det förra, och ehuru ett sådant
behof ganska sällan gör sig gällande i dagligt tal, förefinnes det
på kartan, då fäbodar där måste skiljas från annan bebyggelse
och då det finns, om också endast inom en liten del af
kartbladets område, en del ställen med namn på -bodarna, hvilka
nu ej längre äro fäbodställen, utan torp eller annat. I
Norrland i allmänhet bli också på detta sätt tvetydiga namn en
försvinnande minoritet mot mängden verkliga fäbodnamn.
Stundom förekommer att bland en sammanhängande klunga fäbodar
uppstått ett eller flera torp eller ständigt bebodda lägenheter af
annan natur, under det en del af fäbodarna fortfarande användas
som sådana. Namnsvårigheterna försvunne, om kartan använde
ett speciellt fäbodtecken, ej tecknet för ’torp och backstuga’,
hvilket för öfrigt användes för lägenheter af alla slag enligt
de sammanslagna, fast ej alltid kongruenta och ej alltid
fasthållna synpunkterna: icke i mantal satt jord och: mindre
tjänligt inkvarteringsställe. I transskriptionerna har jag
alternativt användt namnformerna Österflofäb.. Gambodbäckfäb. etc.,
såsom otvetydiga på samma gång som de kortaste möjliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free