Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
herman geijer.
I skrift ha de synts användbara, ehuru de naturligtvis äro
mindre användbara i tal, men man finge väl förutsätta, att de
vid utläsning och annan muntlig användning själf fallet skulle
komma att behandlas friare. Ett par af dessa har kartan nu
upptagit: Kvisselmyrfäb., Gubbmyrfäb., och redan på
koncept-kartan funnos några sådana skrifningar, däribland det nu
ändrade ’Gambobäckfäb.’ I ett fall synes kartan ha nybildat ett
namn af denna typ: Nybäckfäb. Jfr nedan sid. 48.
De sammansatta namnens grammatiska bildningssätt
afviker ej sällan från i riksspråk, åtminstone i en del
mellansvenskt riksspråk, gällande vanor. Så heter det grarihøgdboatl
Granhöjdbodarna, ej Granhöjdsbodarna (Resele); men klapsvatnä
Kläppsvattna eller klapsvatnä Kläppsvattnet, ej Kläppvattnet
(namnet betyder nämligen vattnet, tjärnen på byn Kläpps
område. Öfverlännäs); gambobajgaii Gambodbäcken, ej Gam-
melbodbäcken eller Gamlebodbäcken (Långsele); vatabærja Vätta
-berget, ej Vätteberget eller Vättberget (Ragunda) o. s. v. Och
de regler, som af gammalt bestämt användningen af dessa
olika bildningssätt, äro ännu inom större delen af detta
område ganska fast upprätthållna. Hvad särskildt de
sammansatta namnen på -s- beträffar, kunde det ifrågasättas om ej
några sjönamn, som på kartan, i enlighet med
Ortnamnskommitténs förslag, skrifvits utan -s-, bort behålla detta -s-, ehuru
dialektformerna, till följd af s:ets sammansmältning med
begynnelseljudet i ordet sjön, ej låter detta komma till synes. Ett
par af dessa sjönamn hade också på konceptkartan skrifvits
med -s-, nämligen ’Björk ängs sjön’ och ’Skedomssjö?i\ Utom
dem gäller detta ’Källsjön7 på byn Källs område i Multrå och
’Bergsjön’ på byn Bergs område i Sollefteå. I dialekten ha
sammansättningar på -s- ursprungligen haft ett nu ofta
utjäm-nadt skiljemärke: en accent, som skilt den från flertalet
sammansättningar utan -s-. Men i Sollefteå och Multrå äro de
gamla dialektförhållandena så upplösta, att det ej kan anses
som bevis på s-lös bildning, att jag ej hos mina sagesmän
konstaterat denna accent. En känsla af att dessa namn äro
s-bildningar, torde det oaktadt ganska allmänt finnas hos
ortsbefolkningen. Som ett tecken därtill kan anföras, att namnet
Källsjön ’ af den i socknen födde Johan Nordlander i Norrländska
Samlingar I, sid. 5, skrifves Tjälhsjön. (Byns namn brukar
skrifvas Tjäll jämte Kält.) På samma sätt är sannolikt
’Bergsjön på byn Bergs område egentligen Bergssjön, i motsats
mot Bergsjön på Västra Granvågs område, som har sitt namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
