Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
herman geijer.
associerade och därför till riksspråk lätt öfversatta namn som
detta, är det ofta beroende af en slump om man erhållit
namnet i ren dialektform, eller om det öfver hufvud existerar
någon sådan. Jämför att jämte ravabarja i Graninge finns
det en ravføn i Ed. På samma sätt torde äfven sådana af
Ortnamnskommittén föreslagna namnformer som ’Algetjärn’ för
Älgtjärn i Håsjö och ’Krångsjön’ för Krängesjön i Ådals-Liden
vara hyperdialektismer. I aljajßana Älgetjärn? (Håsjö) beror
-e- på en i ortsdialekten, rådande, som dialektisk känd
benägenhet för -e- i sammansättningar, hvilkas första led slutar
på -g, -k eller -ng. Krångsjön är sammansatt med bynamnet
Krånge och blir därför i lokalt riksspråk Kr ångesjön. ehuru
det i dialekten heter kragføn (ej krogføn). Skrifningen
Krångsjön vore kanske närmast egnad att väcka föreställning om
sammansättning med appellativet kr ag, i lokalt riksspråk krång,
som betyder väg uppför en nipa m. m. Att formerna
Räfva-berget, Algetjärn och Krångsjön föreslagits, beror utan tvifvel
på tillämpning af principen ’att om namnet kan tänkas i
riksspråket uppträda i flera i och för sig möjliga former, den
väljes, som närmast motsvarar dialektens’, en princip, som
abstrakt sedt kan förefalla själfklar.
Det är dock icke i riksspråk i allmänhet med alla däri
enligt vissa regler eller analogier i och för sig tänkbara
former som dialektala ortnamn närmast upptagas, utan i första
rummet införlifvas de alltid med ett visst lokalt riksspråk och
måste anpassa sig efter i detta gällande analogier och
tendenser. Visserligen synes där råda stor inkonsekvens, och
man påträffar där öfverallt missriktade
språkriktighetssträf-vanden, ledda af oriktiga föreställningar. Men resultatet
visar ändå i det hela en tydlig regelbundenhet af samma art
som i all språkutveckling. Man torde också alltid i det som
förefinns i det lokala riksspråket dels som begynnelser, dels
som fullbordade utvecklingar ha att söka de naturligaste och
språkriktigaste möjligheterna för ett namns öfvergång från
dialekt till riksspråk.
III. Förteckning öfver anmärkningsvärda namn på sydöstra
delen af Sollefteåbladet.
Härmed har jag hunnit slutet af den öfversikt af
namnförhållandena ur mer allmänna synpunkter, hvartill de inom
detta område upptecknade ortnamnen gifva material, och öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
