Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialektala ortnamns 1’fptacj a n de i riksspråket.
51
Torsåker. Björnebodarna. Namnet är sammansatt ined ett
by-namn, som i allmänt bruk liksom i jordeboken
skrifves Björned. Byn Björned ligger utanför
kartans område.
Djupbäcken. Namnet tillkommer ej blott den gård,
vid hvilken det är utsatt på kartan, utan äfven
de andra på två och tre kilometers afstånd
därifrån belägna gårdarna vid samma bäck och
dessutom naturligtvis och i främsta rummet bäcken
själf. Gårdarnas namn är i förhållande till
bäckens icke blott sekundärt, utan också själf fallet
på ett sätt, som är karakteristiskt för ortens
namnskick, men mera främmande för medelsvenska,
särskildt riksspråkliga namnvanor. För att ej komma
i motsättning mot det faktiska namnskicket, hade
här erfordrats, att naturlokaliteten hade namngifvits
i stället för bebyggelsen vid densamma.
Ytterlännäs. Brännspiken. Namnet är ej ett gårdsnamn, utan namn
på den udde, som skjuter ut i Valesjön omkring
en fjärdedels kilometer nordost om den gård, vid
hvilken namnet blifvit placeradt på kartan.
(Stora och Lilla) Röskallen. Namnet är sannolikt
Rödskallen. Jfr S. o. S. VI sid. 207 och 25.
Stappalberget. Namnet är en i motsättning mot
kartans förfaringssätt i andra fall oförmedladt
upptagen dialektform. Jfr i det föregående sid. 14.
IV. Tillägg med anledning af ortnamnsundersökningar
inom andra områden.
Efter undersökningen af ortnamnen å Sollefteåbladet och
sedan ofvanstående skrifvits, har jag haft tillfälle att på
liknande sätt, ehuru mera summariskt, genomgå de svenska
ortnamnen inom större delar af kartbladen Kallsjön och Kolåseii
samt en mindre del af kartbladet Are, liksom jag redan förut,
sommaren 1904, genomgått de svenska ortnamnen inom
kartbladet Dufed, och en del af Are. Samtidigt ha
ortnamnsundersökningar utförts genom andra för flera, mest norrländska
kartblad, hvilka undersökningars resultat jag haft tillfälle att taga
någon kännedom om. Därvid har den hufvudsynpunkt för
namnbehandlingen, som här framställts på grundval af det
inom Sollefteåbladets område gifna materialet synts mig vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
