Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
hk rm an geijer.
sentligen allmängiltig, nämligen att den utsträckning, hvari
dialektala ortnamn bruka och kunna transformeras och
rekonstrueras, i främsta rummet bestämmes af behofvet och
möjligheten att därigenom uttrycka någonting för språkkänslan ännu
lefvande eller åtminstone någonting, som lätt kan göras lefvande,
vare sig det består i en genom direkt öfversättning uttryckt
betydelse hos i namnet ingående ord, eller i en genom
rekonstruktion åstadkommen association med ett visst ursprung,
eller en genom böjningsformen angifven grammatisk karaktär.
Stundom, särskildt i det inre Jämtland, framträder dock äfven
en annan faktor på ett sätt, som påkallar en komplettering
af den på detta sätt skisserade indelningen.
Motivet för namntransformeringen består visserligen aldrig
ensamt i behofvet att på något af dessa sätt uttrycka
någonting, utan i förening därmed verkar alltid en i sig mera
obestämd sträfvan att aflägsna den dialektala prägeln och erhålla
en som språkriktig eller riksspråksenlig ansedd form. I
resultatet sammanfaller emellertid oftast detta sistnämnda motiv
med det förra, och bland de inom Sollefteåbladets område
upptecknade namn, om hvilkas transformering det för
närvarande kan vara någon fråga, gjorde det sig så föga
själfständigt gällande, att det ej gaf anledning till uppställande
af någon särskild kategori transformeringsfall. Visserligen
förekomma namn hvilkas riksspråksformer, åtminstone från nutida
synpunkt, te sig som transformerade uteslutande på grund af
denna sträfvan efter rent formell riksspråksenlighet, i det
transformeringen icke tjänar, och i en del fall aldrig kunnat
tjäna till uttryck för något som helst betydelseinnehåll, t. ex.
bynamnet Para (Sånga) i förhållande till dialektformen para.
Men dylika riksspråksformer äro här så gamla och ostridigt
gällande, att de kunna lämnas ur räkningen vid en
granskning af nu aktuella tränsformeringsfrågor och
transformerings-möjligheter. Hvad namnformen Para angår, kan den vara så
gammal att den ej behöft uppkomma genom transformering af
dialektformen, då den kanske alltid funnits vid sidan af denna
och före denna. Och ehuru ljudmotsvarigheten i Para :para
är en af de mest genomgående och i ögonen fallande som finnas
mellan ortsdialekten och riksspråket, gör den sig icke i och för
sig gällande som en regel i nutida namntransformering. Där den
framträder är det antingen med stöd af en i riksspråket
förefintlig öfversättnings- eller associationsmöjlighet såsom
Hanaberget (Multrå) i förhållande till dialektformen hariabærjet, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
