Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialektala ortnamns upptagande i ltlksspkäket.
53
är det i skriftformer som af olika skäl icke böra betraktas
som ännu definitvt giltiga, t. ex. Halasjön och Halån (Ragunda)1
: haføn, haVa (jfr S. o. S. VI sid. 231). Tar man ett i riksspråk
mindre ofta användt namn t. ex. skrakabajßan (Ed), torde det
oftare och hellre upptagas i riksspråk som Skräkabäcken än
som Skrakabäcken. En annan genomgående och allmänt känd
ljudmotsvarighet mellan ångermanländsk dialekt och riksspråk
är a : å i ord som Kräng e : Kr ånge (bynamn flerstädes).
Transformeringen hvilar här på gammal och allmän
transformerings-tradition för dialektordet kräng f. väg uppför nipa m. m., nu
nästan utdödt som appellativ, men stundom ännu bekant äfven
i lokalt riksspråk under formen kräng. Äfven till mera
isolerade, associationslösa namn förekomma sådana
transformeringar, t. ex. till magmanan (Resele) ofta formen Mångmanän
(på konceptkartan Mångermanån), men här förekommer därjämte
i riksspråk Mangmanån, och till andra dialektala ortnamn
innehållande ang ha aldrig bildats riksspråksformer med äng.
När däremot det för ångermanländska dialekter i
allmänhet utmärkande ^ < (kort) n efter vokal, i ortnamn liksom
annars vid dialektords användande i riksspråkstal och i skrift,
brakar utbytas mot w, så torde ett sådant utbyte, ej kunna
räknas till transformering i ordets ofvan (sid. 33) angifna,
specifika betydelse, utan torde från dialekttalandes ståndpunkt
endast kännas som användning, rsp. utläsning af den enda
ifrågakommande bokstafven. Så t. ex. när man skrifver och
utläser gårdsnamnet gnu’n i Sollefteå Gnun — namnet torde
kunna uppfattas som dativ af ett neutrum gnu gny — eller
när det ofvan (sid. 45) nämnda holari^boari skrifves och läses
Holansbodarna. Öfverallt klart fasthållet är dock förhållandet
mellan ^ och n naturligtvis icke.
Det förekommer vidare en del mer eller mindre genomförda
transformeringstyper, som uteslutande bero på gammal
skrif-sed utan stöd i faktiskt förefintliga ljudmotsvarigheter, t. ex.
typen på -eå(n) : Sollefteå (i lokalt riksspråk i allmänhet
uttaladt Sollefté) so hd, -at\ Gideån jcati (a i Edsele);
Ram-neà ramna (by i Edsele vid ån af samma namn, på
koncept-kartan skrifvet Ramna, i jordeboken Ramnå; Lcdingeà lcgsmi
(ån från sjön Ledingen, nu på kartan i enlighet med
ortnamnskommitténs förslag rättadt till Lediugsan). Tillvaron
1 Ragundamålet har nämligen framför f samma
ljudmotsvarig-het : ä < a i ord med gammal vokalbalans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
