Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
herman geijer.
förmering i en del fall ett -e- i kompositionsfogen, i en del
fall icke, t. ex. Anjeskutan : amskuta, men Fätibäcken :
fæti-bajßan (motsvarande mellansvenskt *Fittjebäcken\ jfr å
Sollefteåbladet Filitjärn : filijparia.
Den konstruerande namntransformering, som jämte
tillfogandet af det gårdsnamnbildande -e (-a) synes mest
genomförd, torde vara diftongernas sammandragning såsom i: Ena
(älf): atna, Sösjön (den stora sjö i Kall hvaraf Sösjöfjällen ha namn:
stundom till följd af falsk skrifvaretymologi skrifvet och
uttaladt Sörsjön) : sanføn ~ sßyføn. Detta utbyte af diftongerna
mot enkla vokaler har dock ingalunda ägt rum öfverallt, och
ej heller öfverallt skett på regelrätt sätt. Så finner man i
allmänt bruk i det lokala riksspråket former som Vejmon i Rödön
och Offerdal (namnet sammanhänger antagligen med det af
prof. Wiklund i Offerdal antecknade ordet vm jaga och fiska, ett
ord som i jämtska mål i allmänhet numera torde vara mycket
sällsynt eller utdödt); Kougsta i Häggenås och Alsen (i rspr.
vanligen uttalat Kåkksta), Köja(n) i Undersåker, Sansjön
flerstädes o. s. v. Som exempel på mera vacklande
riksspråksformer må anföras Gånälfven för gann-~ gaumaVva*, jämte
mindre vanligt Gounälfven (jfr samma älfs namn i norskt
riksspråk: Gauna); Amen för a uman, Fottån jämte Pautån
(antagligen är det till grund för ån ämnet liggande namnet på
tjärnen påutn detsamma som Potten eller Putten; sporadiska
exempel på au < ö finnas nämligen i dialekten). För öfrigt
har naturligtvis transformeringen af diftongerna gifvit
anledning till en del skrifvaretymologier som VägsjÖn för
Veik-sjön o. dyl.
Den osäkerhet i diftongernas återgifning som sålunda
i en del fall yppar sig, får dock ej ensamt skrifvas på med
dialekten mindre förtrogna främlingars räkning. Äfven hos
dem bland allmogen, som ha den mest utbildade och säkraste
språkkänslan, saknas stundom all uppfattning af hvad en
diftong i riksspråk kan motsvaras af, särskildt i fråga om
motsvarigheten mellan au och ö. Å andra sidan förefinnes
naturligtvis i ej ringa utsträckning en sådan uppfattning, äfven
där den saknar alla andra stöd än en vag känsla af analogi.
Så tillade en af mina sagesmän i Offerdal, sedan han
uppgifvit den dialektala namnformen na(ujstfhàbaj$&n: ’men på
svenska språket borde det väl bli Nöstflobäcken7. Denna
riksspråksform nekade han sig dock nånsin ha hört eller sett,
och det i målet förefintliga, fast något ovanliga appellativet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
