Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
emil olson.
Ytterligare stöd för det förmodade *dasa erbjuder
slutligen nästa här behandlade ordgrupp (se nedan 8). — Huruvida,
om det funnits, själva den föreliggande stammens form das-,
som av Falk och Torp, som nämnts, betraktas som en
kon-tamination av *dwas och *dus, icke enklare kunde förklaras
genom sammanblandning med detta verb *dasa, vill jag lämna
oavgjort. Förutsättningen härför vore naturligtvis, att det
senare redan tidigt utvecklat sin betydelse i riktningen "slå
dank osv.", varigenom betydelsesfärerna hos de båda verben
kommit varandra nära.
8. Sv. dial. daska, "vara lat, senfärdig; gå sakta,
lunka1" (Rietz; under da sa), "vanka, gå utan mål" (Vendell
Ordb. öfv. de östsv. dial.); d. dial. daske, "gå dovent og
drive" (Feilberg, a. arb.), nor. dial. daska, "gaa tungt og
slængende (traskende); gaa og drive (slænge)" (Ross, a. arb.)
— detta verb skiljes, ehuru med tvekan, av Hellquist Arkiv
14: 12 från sv. daska, "lindrigt slå"2. Det förra betraktar
han som en ^-avledning till dasa (isl. dasast, försmäkta,
osv., se ovan 7), för det senare antar han genom hänvisning
till Tamm Etym. ordbok onomatopoetiskt ursprung. Enligt min
mening kunde det, med hänsyn till de många häT -behandlade
parallellerna, icke råda något tvivel att i de båda daska samma
verb föreligger, även om man därigenom nödgades alldeles
skilja daska från dasa. Utgångsbetydelsen möter i d. dial. daske,
hänga och slänga (Feilberg, a. arb.), vartill sv. daska, d. daske
är den träns, motsvarigheten (jfr ovan s. 71, not 1), och
utvecklingen är den vanliga. Från sammanhanget med dasa
behöver man emellertid icke avstå, om man i likhet med vad
ovan gjorts, i detta anser även ett verb med betydelsen: "hänga
och slänga" osv. ingå. Huvudsakligen till detta är då nämligen
daska bildat på det sätt Hellquist antager. Härigenom
förföllo Tamms förklaring av daska3.
1 Med avseende på denna bet. jfr ovan s. 70, not 1.
2 Så ock Falk o. Torp Etym. ordb., som för daske, daska =
"slå" ger en helt avvikande förklaring (< urgerm. *datskon 1. dyl.)
3 Huruvida det av Hof Dial. vestrog. anförda dial. diska, uslå<;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
