Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
emil olson.
vars förhållande till den förmodade betydelse, från vilken vi
här måste utgå, jfr not 1 s. 71. För en sådan mening kunde
ytterligare tala en annan avledning av samma stam, nor. dial.
drunka, "gaa og dragé sig, slæntre; slænge" (Ross, a. arb.).
En dylik förklaring vållar dock svårigheter, därför att denna
ordgrupp så nära sammanhänger med en annan, vars betydelse
åtminstone hittills tolkats på ett helt annat sätt. De nu
nämnda stammarna druntdrynt-, drunk- äro nämligen (jfr
Hellquist, a. st.) ögonskenligen utvidgningar av den stam
drun-, dryn-, som föreligger i
12. sv. dial. dryna, dröna, "vara långsam, lättjas, slå
dank, dröja, vara hoglös, aldrig göra från sig" (Rietz, a. arb.),
sv. riksspr. dröna, söla; nor. dial. drnnna " = drumla" [se
ovan 9] (Ross, a. arb.); ä. d. dryn(n)e, "være langsom, nøle"
(Kalkar Ordb. t. det ældre d. sprog).
En annan för denna verbalstam karakteristisk betydelse
är "sakta råma, böla", vilken betydelse uppträder jämte de
förut anförda på hela det nordiska området: hos sv. dial.
dryna, dröna (Rietz, a. arb.), d. dial. och ä. d. dryn(n)e
(Feilberg, Kalkar, a. arb.), nor. dial. drynja, drunna (Aasen,
Ross, a. arb.). Tamm ger i sin Etym. ordb. (under dröna)
följande förklaring av sammanhanget mellan dessa betydelser:
"Verbet [dröna == söla] är sannolikt egentl.’ samma som sv.
dial. dröna, råma sakta ock si. m. drönare bihanne . .,
vare sig att bet. söla hos verbet härstammar från substantivet
och detta fått bet. sölare härledd ur bet. bihanne (jfr t. ex.
ry. truten bihfanne ock sölare), eller att den nya bet.
uppstått självständigt hos verbet såsom använt om senfärdiga
boskapsdjur". Denna uppfattning är dock föga tilltalande. Jag
har därför tänkt mig den möjligheten, att i dryna den
ursprungliga betydelsen varit den komplexa: "bäva osv. med
ett dovt ljud", varur utskilt sig de olika betydelserna: dels
"ge ifrån sig ett dovt ljud", dels "skaka, svänga, dingla"
osv., ur vilken senare på vanligt sätt den föreliggande: "slå
dank" m. m. Härigenom skulle också vissa andra betydelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
