- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
111

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en hittillS otryckt dikt av viktor rydberg. 111

hade ju ock särskild anledning att uppmärksamma dem, då
han själv önskade försöka dikta i dessa versslag, såsom nyss
omtalats. [Möjligen fick R. på sin tid ett särtryck av dessa
översättningar.] Ett stöd för min tro att R. känt till dessa
översättningar finner jag bl. a. däri, att R. i sin här
meddelade dikt begagnat sig av en liten metrisk frihet, som jag
i inledningen till nämnda översättningar framhållit såsom
till-låtlig — även vid i övrigt strängt iakttagande av de
forntida reglerna — och stundom nödvändig vid bildandet av svensk
drottkvätt-vers, nämligen att låta sista takten i versen
utgöras av två enstaviga ord med huvudton på det första,
medan i forntiden här ett tvåstavigt ord måste stå. Så har
Rydberg:

Välljuds vän lik våg, som ....

I det föregående nämndes, att mina försök till strängt
regelbundna efterbildningar på svenska av de gamla
versslagen dröttkvætt och hrynhenda äro de första, som hos oss
gjorts. En svensk författare, Clas Livijn, har emellertid
långt före mig gjort aktningsvärda försök att efterbilda
drött-kvætt-strofen med såväl allitteration som assonanser, men han
gick därvid ej strängt tillväga, i det han stundom alldeles
utelemnade assonansen samt lät hel- och halvassonanserna
inträda som det föll sig, än i udda, än i jämna versrader. Det
är en dikt med namnet "Styrkan", intagen i romanen Axel
Sigfridsson (se Samlade skrifter af Clas Livijn. Utg. af A.
I. Arwidsson. I. Örebro 1850. S. 158—160), som är
avfattad i dessa med hänsyn till rimmen något oregelbundna, men
eljfest metriskt korrekta drottkvätt-strofer, sex till antalet.
Som prov därpå må här tvenne strofer meddelas, med
rimmen angivna som här förut:

Lwdra-dönet ljuder1.

Långt dess bjudning tränger.

Asar och Asynior

A.U&2 samlar skaket;

1 Det har tydligen varit Livijns mening, att l i ljuder skulle
bilda allitteration med Ven i ludra- och långt, såsom Tegnér trodde
sig kunna allitterera t. ex. s i slagsvärd och sidan med (det skrivna)
s i skölden (Rings drapa), och Atterbom rn. fi. på liknande sätt. Men
allitterationen måste höras, ej endast synas.

2 Enligt de gamla reglerna kunde, som bekant, endast olika
vokaler allitterera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free