Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
g. a. tiselius.
marna av familjen säga Pettersson; man skulle om dem kanske
säga "tant Pettersson, farbror Pettersson och Anna Pettersson"
eller "fru Pettersson, doktor Pettersson och fröken Pettersson".
Av det föregående har framgått, att grundorden till
familjebeteckningarna utgöras antingen av egennamn (t. ex.
Petterssons), av släktskapsbeteckningar (t. ex. morbrors) eller
av andra appellativ i bestämd form (t. ex. grevens), någon
enda gång av ett appellativ föregånget av possessivpronomen
(t. ex. min brors). När ett appellativ, som ej är
släktskapsbeteckning, utgör grundordet, är dettas bestämda betydeiso
formellt uttryckt, vanligen genom bestämda artikeln (t. ex.
grevens). Dialektalt förokomma s-bildningar även av andra
formellt obestämda apellativ än släktskapsbeteckningar, såsom
bagars (jfr rspr. bagarns), bryggars, skräddars, professors och
framför allt grannas. Ex. Hos grannas (titel på en samling skisser av
Anna Wahlenberg), till grannas, grannas hästar, grannas Erik,
grannas far; jag såg grannas (subjekt) var åt kyrkan i dag; jag
såg grannas (objekt) i kyrkan. En eller annan dylik
oartikulerad bildning banar sig väg in i den icke folklivsskildrande
litteraturen, t. ex. det från en bekant barnlek kända "gå till
grannas". Hur som helst — ett är visst, nämligen att detta ugå
till grannasu i denna fråga som i så mångw andra bevisar
samhällsföreteelsernas organiska sammanhang, Sv. Dagbl. 30:
VII. 06 s. 5 sp. 1. Att på motsatt sätt egennamn vid
bildande av familjebeteckningar stundom antaga bestämda
artikeln för ändelsen -s, skall nedan påpekas.
4. Ändelsen.
Den ändelse, som tillägges grundorden vid bildandet av
familjebeteckningarna, är ~s, med de inskränkningar i denna
regel som betingas av grundordens slutljud. Familj
ebeteek-ningen till Geijer slutas sålunda i uttalet ej på r+s utan på
och familjebeteckningen till Hennings är alldeles lika med
grundordet. Familjebeteckningen är dock ofta mera noga än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
