Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJE- OCH FIRMABETECKNING A RNA PÅ /%,S. 133
genitiven med att bliva fonetiskt skild fr&n grundordet, då.
i olikhet mot vad ofta är fallet med genitiven,
familjebeteckningens karaktär av något från grundordet skilt ej
utmärkes genom ställningen i satsen. Under det att genitivea
oftast står framför ett annat substantiv på ett sätt, som
tydligt visar, att man ej har med en kasus rektus att göra. har
familj beteckningen på ~s samma funktion i satsen som
grundordet, varför det kan vara nödvändigt ur tydlighetens
synpunkt, att den skiljer sig från detta genom en ändelse. I
otvunget mellanspråk heter genitivus av Fries och Topelius
nästan alltid på samma sätt som kasus rektus, s-avledningen
däremot i allmänhet Friesens och stundom Topeliuses, vilket
i mitt vanliga uttal är topeliusDen i Friesens
förekommande ändelsen ~ens, respektive ~ns, uppträder i mellanspråk
efter starktryckig stavelse uti namn på s-ljud och, efter vad
jag antar ehuru intet sådant exempel är mig familjärt, uti
sådana på scÄ-ljud (t. ex. Hirschens), uti namn på andra
ljud knappast annat än i lägre språk (t. ex. Lundkvistens).
Förr synes denna ändelse dock även i det senare fallet
haft en mindre vulgär prägel. Tegnér skriver i ett brev
av 1831 Faxens äro här och resa i morgon, Efterl. skrifter
II s. 268; i våra dagars mellanspråk skulle man däremot till
Faxe knappast bilda annan familjebeteckning än Faxes. Denna
olikhet mellan de olika periodernas språk sammanhänger
antagligen med att fordom bestämd form av tillnamn var
mycket vanligare än nu ("Sparren", "Totten" o. s. v.)2. Jag antar
nämligen, att ändelsen ~ens ursprungligen snarare varit en
s-bildning till tillnamnets bestämda form på ~en3 än en bild-
1 Den från latinet lånade genitivformen Topelii användes aldrig
som familjebeteckning.
- Vida betänkligare för det nordiska är Lingens envishet att
alltjämt ävlas med det tragiska, vartill han är och förbliver oduglig,
Tegnér Efterl. skrifter I s. 129. Jfr Språk och Stil III s. 196.
3 Värt att beakta är emellertid, att även tyskan har fam ilj ebe
-teckningar på *s>ens jämte dem på t. ex. i Stinde Die Familie
Buchholz, erster Teil, ed. Bråte Bergfeldtem ss. 16, 25, 47, 51, 53, 90, 93, 111,
Språk och Stil. VII. . 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
