- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
141

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FAMILJE- OCH FIRMABETECKNING A UN A PÅ ^S. 141

två systrar och en bror Salin äro inbjudna, kan man å
andra sidan få höra Salins använt om dessa, trots att familjen
också består av far och mor och ännu en syster. De tre
förstnämnda äro de enda inbjudna och därför också de
enda av familjen, som den talande gärna kan mena i ett
sådant exempel som Salins komma ej; de ha skickat återbud.
Lättare får man nog i ett sådant exempel s-form, om
syskonen äro av olika kön, än om de äro blott bröder eller systrar;
i det förra fallet representera de bättre ett hem med dess
förening av maskulina och feminina element.

Familjen, ej i vanlig betydelse utan som ekonomisk
institution, hushållet, gårdens folk, betecknar s-formen i ett
sådant exempel som Grevens har slutat att köra in hö nu och
torde då förekomma även om en ungkarl och hans gårdsfolk.

Ur betydelsens synpunkt är det ibland likgiltigt, om
s-avledning eller annan pluralbildning till ett tillnamn
användes. Om en person i detta fall begagnar sig av den förra
eller senare, beror nog ofta på att den andra ej tilltalar
honom på grund av sin formella beskaffenhet eller på grund av
den association, som den förorsakar. Så säger han kanske i
ett visst fall Lagers för att undvika associationen med
apella-tiva pluralen lagrarna, men däremot Henning sarna, Topelierna
på grund av svårigheten att bilda formellt tilltalande
s-avledningar till Hennings och Topelius.

9. Familjebostadsbeteckningarna på ~s.

I de fall av s-bildningar, som hittills behandlats, t. ex.
det typiska Petterssons är bra snälla, hava s-formerna
tydligen personbetydelse. Men denna betydelse är ingalunda lika
given i alla exempel. Säger jag Jag skall kila över till
Petterssons; jag har inte varit där på så länge, så skulle kanske
någon vara böjd att påstå, att Petterssons i detta exempel ej
betecknar medlemmarna av familjen Pettersson, utan deras
bostad, således ej är familjebeteckning utan familjebostads-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free