Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA kritiska anmärkningar till b. risbergs metrik. 187
åt denna uppfattning, vilken visserligen icke är ny inom den
nordiska metriken, och åt vilken jag sökt ge en noggrannare
bestämd framställning särskilt vad angår vår äldsta poesi och
därmed själva uppkomsten av vår vers. Versen har utgått
ur prosan genom att takterna i den senare gjorts rytmiskt
likartade eller åtminstone rytmiskt överskådliga. Fullt
konstanta mått och alldeles lika taktform finnas endast i ett tänkt
skema, som i särskilda fall ligger under versformen. (Jag
fäster för dessa frågor stor vikt vid ett uttalande av musikern
lektor Kallstenius, att även inom musiken den gängse
takt-indelningen endast är en abstraktion; det verkliga är de
musikaliska leden.) Från nu framställd synpunkt blir läran om
stigande och fallande rytm, liksom den gängse läran om
upptakt, av föga betydelse (jfr Stud. i sv. metr. s. 14 f.).
Däremot får begreppet inre upptakt en synnerlig vikt (d. v. s.
upptakt vid en takt som står inne i versen, jfr strax följande
ex. på taktindelning). Även bland dem, som efter abstrakt
skema vilja avmäta vers, blir enigheten ej stor, såsom
framgår sid. 84 f. Mot de tre anförda avmätningarna av en
versperiod hos Fröding skulle jag vilja ställa en fjärde av följande
utseende:
Och Jonte | han fumlade 11 druligt | med tömmen,
och Brunte | han drumlade 11 framåt | i drömmen.
Att jag sätter denna period i "långrader", beror därpå, att
jag icke liksom hr E. med vers avser versrad (sid. 83),
utan en metrisk enhet av visst slag. Framställningen av vers
och versled blir hos hr R. mycket svävande. Flera gånger
ledes han in på en förnuftigare versavdelning än den av
diktaren gjorda eller den blott typografiska (så vid sista ex. från
Stagnelius å sid. 194). Men han tager icke steget fullt ut till
en verkligen rytmiskt grundad bestämning av versen. Härvid
måste denna själv alltid ses såsom led i en större rytmisk
grupp, och särskilt måste, då verklig strof bild ning är för handen,
strofens hela struktur ligga klar. Vid ett sådant fall som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
