Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
8VEN LAMPA.
första ex. från Stagnelius å sid. 194 kan man icke ha någon
verklig uppfattning av versen, innan man satts i tillfälle att
skärskåda periodförbindelsen i dess helhet.
Den indelning hr R. ger av versformerna (sid. 192 ff.),
nämligen efter antalet takter i versen, må hava sitt
berättigande (enligt min mening måste den undergå åtskillig
modifikation för att träffa de verkligen rytmiska förhållandena;
jfr bl. a. vad som nedan säges om s. k. kontraktion eller
tänj ning). Men då hr R. vid exemplen, med undantag för
entaktingen, sammanställer endast verser med lika många
takter (så som han själv uppfattar denna sak) och på grund därav
fäller vissa allmänna och ästetiska omdömen om versformerna,
kan detta icke få någon helt genomgripande betydelse. Vid
strofisk diktning är ju en förening av verser med (enligt förf.)
olika taktantal i hög grad vanlig, kanske vanligast. Och en
viss karakter kan ligga i versslaget, sådant det blir genom
sammanslutningen av verserna, men svårligen i den särskilda
versformen på grund av dess taktantal.
En fråga av stor vikt för riktigt angivande av versen
är den rytmiseringsprincip, som hr R. upptagit till
behandling sid. 146 ff. Han anser att Mvåra metrici" haft en helt
onöjaktig och ofullständig uppfattning av densamma. Då
ingenstädes antydes, att undertecknad från rytmisk och historisk
ståndpunkt sökt bestämma dess art och i flera metriska
undersökningar genomfört min åskådning, får jag väl draga den
slutsatsen, att hr R. anser sig saklöst kunna gå denna förbi.
Det gäller den företeelse som jag kallat tänjning, men som
hr R. vanligen ger namnet kontraktion; i korthet kan den
karakteriseras såsom taktökning vid kvinnligt slutfall. En
fullständig utredning av det skiljaktiga i vår uppfattning skulle
bliva allt för lång. Jag får inskränka mig till ett par
påpekanden ; först det, att det nya och viktiga som hr R. vill föra
fram: att företeelsen är egendomlig för den jambiska versen (för
all jambisk vers, sid. 148) — detta är något som jag ingalunda
kan ansluta mig till. För mig är den en reglering av takt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
