Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM RYTMIKEN I SV. EFTERBILDNINGAR ETC. 195
i raden. Denna bör efter min mening helst vara tvåstavig,
men jag har dock, såsom jag påpekat i mina
slutanmärkningar till "Nord. Fornkväden", emellanåt även här låtit två
svagt oniga stavelser följa den starktoniga. Detta har dock
ej skett oftare än i ungefär var 25 rad, och jag har så vitt
möjligt sökt inskränka bruket av denna frihet till sådana
ställen i diktverken, där det mera ovanliga i denna rytmiska
anordning ej synts mig strida mot innehållets karaktär.
En annan frihet, som jag. delvis efter prof. Läfflers
föredöme, tillåtit mig vid behandlingen av samma versfot. är
att låta den stavelse, som enligt schemat har huvudton,
åtföljas av ett enstavigt ord i stället för av en stavelse, som
hör till samma ord som den huvudtoniga. Jag räknar nu icke
liit de fall, då det senare ordet är enklitiskt, ty i så fall hör
det ju fonetiskt samman med det närmast föregående. Sådana
sammanställningar som skänkt mig, sänkt sig, ter sig, är han.
skar han, bar han, gick han, m. fi. dylika, ("glanssmyckets
rövare) rev då" strida ju icke ens mot de strängaste krav
på den omtalade versfotens beskaffenhet. Något mera
tvivelaktigt kan det synas med den rytmiska riktigheten av
sista fotens byggnad i följande rader eller radslut: Ragn.-dr.
14: 3: "mig blid dock", Haustl. 8: 2: "en lång stund", ib.
17:6: "af väntan tung blef", Vellekla 9:4: "på slikt sätt",
pörsdr. 7: 4: "I vådan gafs bättre råd ej", 19: 6: "(där . .)
ofridens rågar ro få". Radslutet i Glymdr. 4: 3: "till Hilds
lek" verkar väl ännu tyngre, och absolut förkastliga skulle
drives. — Hör må kanske nämnas, att det beror pA ett missförstånd,
då prof. Läffler nämner, att jag i redogörelsen för den i Nord.
Fornkväden använda versbyggnaden ej berör användningen av upptakt i
dréttkvættstrofernas jämna linier. I den allmänna delen av den
mycket kortfattade redogörelsen omtalar jag nämligen såsom en av mig
i de meddelade översättningarna använd rytmisk princip "variation
i antalet av jämförelsevis svagt betonade stavelser i versen (fritt bruk
av upptakt häri inbegripet)"; några specialfall i fråga om upptaktens
användning i målahättr ha särskilt antecknats i de rader, jag ägnat,
detta versmått, men denna omständighet upphäver naturligtvis icke
det citerade uttalandets giltighet, vad beträffar andra versmått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
