Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om lag- och lagman- i ortnamn.
Åtskilliga svenska ortnamn hava såsom första
samman-sättningsled ordet lag och ännu flere subst, lagman.
Exempel på namn av det förra slaget äro Lagfors, en by i
Ljus-torp i Medelpad, Laghforss 1547, och den bekanta Laforsen
i Ljusnan i Färila socken, Lagforsen. 1540. Uti Rosenbergs
"Geografiskt handlexikon öfver Sverige" finnes en hel mängd
namn, som innehålla det senare ordet, t. ex. Lagmans-backa,
-berga, -kolm, -landet, -kvarn, -ö m. fi.
Av de förra namnen har jag ej sett någon förklaring;
själv har jag (Norrl. saml. s. 241) till dess tolkning
hänvisat på de i ångermanländskan brukade sammansättningarna
lag-skog, lag-slått, varmed betecknas en skogstrakt eller ett som
slåttesland, som byamännen hava "i lagu eller gemensamt. Det
i den senare gruppen ingående lagman fattas av
Ortnamnskom-niittén (del IQ, s. 20 i fråga om Lagmansered, äldre
Lag-mansryd) såsom innehållande ett fsv. personnamn Lagman.
Något skäl att frångå vår uppfattning av "lag"-namnen
ha vi ej; vi finna den tvärt om stärkt av den senare namn-
gruppen. Att detta gamla personnamn emellanåt kan ingå i
sammansatta ortnamn, är ej osannolikt; men ofta har nog
ordet "lagman" härvid en annan betydelse.
Läser man Medelpads och Ångermanlands gamla
domböcker från 1620- och 1630-talet, så råkar man ej sällan på
uppgifter av följande art:
En man villkorade sig (förband sig) med sina skatt-lagar
att ej intaga främmande fiskare, eller att Jon i Margård med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
