- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
224

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

BENGT HESSELMAN.

möia giän KS 72. Plur.: Wist haar du dine Möjar i minne
GK 88, Möjar ~möör KS.

så modder we Carlshamn, steeg Kung CARL om bord
GK 90, där modde Hoopen flåsar KS 351 (jfr ovan s. 014).

nontij någonsin GK 82, nåntij GK 84, 87; jfr
någon-tijd TH 2532.

Jag övergår till grammatiska egenheter, som
utmärka GK och till vilka KS, TH och Dahlstiernas övriga
dikter visa motsvarigheter.

skola har säregna former i pr. pl.: . sko, skon : GK skoni
skolen I 83, sko unge-swage Flicker 88, sko ivij 91, D’ää de
som sko betala låge 94. Hanselli har s. 94 De kläda ska blodiga
Skiorter, men originalet har här skål I KS har jag funnit
20 à 30 ex. på sko, t. ex. s. 32 3 ggr. Det är vanligt också
i TH t. ex. 14, 194 (skoyn i) och finnes också i hans sonetter
och övriga dikter, skoo står KS 21, TH 210. Sku är
sällsynt, men står åtminstone KS 64 (skun), TH 76.

1 Hanselli översätter, troligen riktigt, i GK ’så till mods’. Jfr
isl. moör (häftig) sinnesrörelse. Rietz 442 har modd(er) 1) ’som är vid godt
mod’ Nk. Vgl.; därav illa-modder Hall., missmodd Vb. 2) hågad, benägen
ja va inte modder te gräla Ögl. Nk. Kl. Sdml. Ym. 3) högfärdig Vb.
Någon av dessa betydelser torde passa även för stället i KS. "Hoopen"
är danskarne, straxt före Carl XI:s ankomst. Norelius i Arkiv II s.
270 översätter ’trötta hopen’ med hänvisning till Rietz 456. Men
Rietz har endast modder i bet. ’trött’. — För dem, som möjligen
begagna Norelius’ uppsats, torde här böra påpekas, att N. för flera
exempel, som han anför eller diskuterar, ej observerat Dahlstiernas egna
rättelser i tryckfelsförteckningen till originalupplagan, t. ex. s. 270
Nuger läs Unger, s. 264 Hiärna! (— Arne) läs Hiärne, 267 Glädin-roop
läs Glädie-roop. Obs. också i Valda stycken etc. utg. av
Noreen-Me-yer s. 211: ’sins Handels wijda topp’, översatt (dock med ?) s. 267
"sin handelsflottas vidtfarande masttopp". D. själv och Hanselli ha
här rättat till lopp. Obs:! också: "N. B.. Elliest på alla ställe där
(ck) stå effter een lång vocal bör (c) wara borta / som effter behag
och kan rättas".

2 Förövrigt nånsin t. ex. GK 87, KS 32 och ofta, jfr
Hjelmqvist Arkiv 18, 332 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free