Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UIÖTA KIÄMPA-WI8A.
227
flåte flotta GK 90; jfr flotta hos Holmström Parent. 1697.
Drag ur formläran:
Substantiv: b. sing. fem. GK solan, sårgian eller
wijka, natta, döra, stunna. KS Getans, Graanvijkan etc.
Neutra på vokal, isynnerhet svagtonig, hade omkring år
1700 normalt pluralis på -n i överensstämmelse med
dialekterna i Upl. Vml. s. Dal. Gästr. Sdml. Nke. D. har på götiskt
vis ofta eller oftast ingen ändelse. KS 4 vapne-Skiffte, på alla
ställe, TH 237 de tycke, som, 62 de Äple, hunlkas. KS 62 Tu
Fogleboo etc. Jfr GK 96 Träa träden, dina stycke kanoner 96
Jfr däremot hos Holmström ögnewittnen, stycken, fältstycken
(dock även stycke i frasen slita i stycke), rijken, hufwun,
äim-klän, blaan = blad, knän, knäna etc.
D. har ovanligt många fall av böjda singularformer på
-e av subst, som föregås av preposition, t. ex. KS uhr denna
mullc, i Tålamode. GK mä wåldsamma mode 86, med
nåde-ligo tale 83 (rim: giorde honom qwale!), i syne 83, Ryttare å
Footfoolck i råde 85, pä fähle 86, faasna i Gnnne 88, för lifwe[T)
89, på Wädie (?) 95, (illfynas) uti Höge 95, Jag als ingen Lust
haar i Blode 94. Dessa kunna väl stundom vara framkallade
av rimbehov.
sivännar svenner GK 89, KS 18, 41, TH 262.
Adjektiv. Då adjektivet står som attribut framför ett
substantiv har det i best. sing. och best. 1. obest. plur.
följande böjning:
Sg. m. -c ~ a f. -a n. -a Pl. m. f. n. ~e.
Exempel ur stanz XVI s. 9: fordna Gyldna Tijd, det
snälla Bij, söte Kammrar, det gröna Fält, brede Skuldror, den
1 GK 93 braaka sönder i stycken och högge . . i stycke, KS Rijken.
- GK 91 står undantagsvis swänniar och rimmar med gränniar
(grinar, låter illa). Lignell uppger för nyare dalbomål gränna gråta
(Beskrifning öfver grefskapet Dal, 110). Det ursprungliga har alltså
möjligen varit swännar — grannar. I tryckeriet har grännar ändrats
till det mer bekanta gränniar och så har swänniar följt med för
rimmets skull. — Också andra förklaringsmöjligheter äro tänkbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
