Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
BENGT HESSELMAN.
vilde Skogen, den vijda jorden, fäste städer. Han är så noga
härmed, att han i tryckfelslistan till KS rättat De danska Öjar
till danske, de Swänska > Swänske, blancka Siuärd till blancke,
Israels Skogs- Wij sa till Wijse och å andra sidan Dit höge
Daga-taal > höga, Norre Johlen > Norra. På de tio första
sidorna i KS har jag räknat 35 à 40 fall av -e i pluralis mot
2 fall av -a, 25 à 30 på -a i fem. och n. sing. Också m. sing.
har oftast -a. GK har 51 ggr -e i plur. t. ex. ödmiuk-fulle
ohl. Fallen med -a har jag räknat till 18, t. ex. utländska
Belare1. I f. och n. sg. står -a 10 ggr, t. ex. den heela
Natta, -e blott en gång: dät salte Haf 90. I m. sg. växla
-e och -a liksom i KS. Denna böjning är väsentligen
densamma, som enligt vad Hof och Beckman (Sv. språklära s. 40)
upplysa, är utmärkande för västgötskan. Det är i det hela
den götiska adjektiv-böjningen. — Holmström har som
uppsvensk författare i regel -a i alla de ifrågavarande
ställningarne. Endast i m. sg. kan han ha -e. På de 10 första
sidorna av Parent. 1693 har han -a i plur. 19 ggr t. ex.
med wåta ögon, -e 1 g. sönderrefne Kläder, -a i sing. c. 40
ggr t. ex. den stora Nåden, ivårt hela Land, -e: den gyllne tijden.
Tvåstaviga adj. på -en visa stundom -an för -en i obest.
fem. sing. t. ex. KS med bundan Syn 52, GK med
Sårgbun-dan röst 91, lijtan Iwangroo 89, lijtan Jungfru 90. -an
motsvarar den nuvarande dialektens -a2: jfr Lignell s. 103
Kona ä gala kvinnan är galen, 110 håkka fem. vilken.
Ändelsen -a är utmärkande för götiska dialekter, och ersättes i
sveamål vanligen av -en 1. -i (-e)2.
1 Dessa få väsentligen betraktas som tryckfel liksom de få
fallen i KS. Att sådana äro talrikare i GK, är naturligt i en skrift på
dialekt, som ju är svårare att sätta. Man kan också tänka sig, att
skillnaden beror helt enkelt på, att det är ett annat tryckeri (i Stockholm
i stället för i Stettin?). Mindre troligt är, att D. själv skulle ha satt
in a-formerna (förledd av stilarten?)
2 Jfr GK solan ~ natta.
3 Jfr Hesselman Sveamålen s. 30 f., 43 not, 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
