Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CJIÖTA KIÄMPA-WISA.
229
Karaktäristiska avledningsändelser hos adjektiv1: 1) et 1. ot
1. t: GK, TH skrynkiot 1. skrynkiöt (jfr sid. 223), TH ragget
raggig 85, KS skallott 33, KS som vore fdneta nog not 82 s.
75, jfr KS De vilde naakte männ 51, den naakte indian, TH det
naakta Elfenbeen 250, TH de krookrte Stijgars 248, de brokHe
Fiädrar 194 (jfr nedan). 2) -ol i kättol, se nedan sid. 231.
3) elig: GK nådelig 94, förfaselige hopar 85, KS
oförmode-lig 8 etc. Jfr i Holmströms Sylvander ynklig 6 ggr i
versen, fastän ynkelig a i titeln.
Verb: 2 pers. sg. pret. av st. vb. (och pres. av
pret.-pres. vb.) ändas stundom på st, vilket omkring år. 1700 var
rätt ovanligt. Ex. GK du west du vet 91, KS varstu var du,
du vestt även sestu ser du.
Pret. plur. av st. vb. slutar på -e t. ex. gofve gåfvo,
rede redo2.
Andeisen -ade i pt. av sv. vb. är mycket ofta utbytt
mot te2 1. de t. ex. KS vaakte8 vakade, raaste rasade, klingde
klingade, TH borg1 de3 började 207, GK roopte, taalte, tijntc
tinade.
Supinum av 1 kl. st. verb har ofta e i både stam och
ändelse t. ex. KS bedrefvet bedrivit 10, redet ridit 42, ledet
lidit 45, TH drefwet — gefwet gifvit 148, grepet 222. Jfr GK
har reede te Tuna 87, har reede ridit 95. Detta -e är götiskt
och sydsvenskt, sveamålen ha i: jfr Hesselman Sveam. s. 19,
33, 66. Holmström har regelmässigt i både i stam och
ändelse ex. rifwi — blif wi, gifwit — blifwit, gif wi — blifwi Parent.
1693, rifwi rifvit — gifwi gifvet, slijti— bijti Parent. 1697 etc.
Inte ens stavningen, som betraktas med sådan
ringaktning av våra moderna litteraturhistorici och textutgi-
1 Jfr Lignell s. 108 f. om ändelserna et, ete, ele(g), all, oll.
2 Dessa två drag möta även eljes, t. ex. hos Holmström, men
alls ej i samma utsträckning,
8 Jfr (?) KS naakte < naakote, främbde 49 < främmade, TH krook’tc
< krookote (se ovan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
