- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
230

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

BENGT HESSELMAN.

vare1, saknar betydelse för denna "litteraturhistoriska"
undersökning. D:s stavning är rätt karaktäristisk. Ex. KS bÖrgia, värgia,
fördölgia, TH börgia 35, 221: jfr GK bårgiar vargia, sårgian,
börgia 13. Holmström skriver alltid fröna 1. börja. GK:s
siuta, siälff de motsvaras av KS sion a, siul, siööt, TH siufwa,
siÖne etc.

Överensstämmelsen mellan GK och D:s allmänt erkända
skrifter i språkligt avseende är alltså så fullständig man kan
önska, detta trots den omständigheten, att GK är skriven på
dialekt och de andra på s. k. "riksspråk"! Men som man
kan vänta, finnes å andra sidan i GK:s folkspråk åtskilligt, som
inan söker förgäves i KS och TH. Dessa fall kunna givetvis
alls icke anföras som instans mot, att D. skulle vara
författaren eller som ett försvar för hypotesen om H:s författarskap.
Ty dels saknas de så gott som alldeles i Holmströms säkra
skrifter, även hans "folkliga", dels äro de, i likhet med
många av de redan anförda, till stor del sådana, att
motsvarigheter till dem i de nuvarande dialekterna ej stå att finna
annat än på det västsvenska området eller endast i Dalsland.
Antaga, att stockholmaren Holmström skulle ha kunnat skriva
en lång dikt på nästan oklanderligt dalbomål, vore att begära
för mycket av hans språk- och skaldeförmåga.

I GK heter det mäg, däg, säg för mig etc. Detta
förvånade mig till en början, då jag trodde att mäg var en
speciellt uppsvensk form, spridd norrifrån ned mot Mälaren2, men
sedan ersatt av mäj. Emellertid har jag nu funnit, att mäg

1 Jag tänker t. ex. på det sätt, varpå R. Steffen misshandlat
svenska författares språk i sin läsebok Översikt av sv. litteraturen.
Eller hur Schück utgivit E. G. Geijers brev; där förresten icke blott
stavningen ändrats, utan också t. ex. Geijers karaktäristiska han, hon
rättas till modernt färglöst den!

2 Holmström har mey o. dyl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free