Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
KUBEN G-.SON BERG.
till sitt mål, och en benlös usling, som måste bäras för att
komma ifrån stället.
Hexametern, såsom product af ren konst, äger i sig sjelf
behag, och kan derföre upphjelpa ett annars mindre lyckligt
poem; då Alexandrinen deremot gör sjelfwa Atis och Camilla
tröttsam". Hammarsköld klagade över den akademiska
slentrian, vilken "sanctionerade såsom norm en versart,
Alexandrinen, som för vårt starkt accentuerade och poetiskt rörliga
tungomål är högst olämplig och rhetoriskt tvingande".
Det romantiska utdömandet av alexandrinen har följts
med sympati eller åtminstone ej föranlett någon allmän protest.
Även de, som ogynnsammast bedömt nyromantiken, ha undvikit
att i detta fall klandra dess teori; i stället har man angripit
deras praktik, skapandet av nya versformer. Samma
litteraturhistoriker, vilka framhållit som en evärdelig förtjänst hos
Stiernhielm, att han åstadkom en omvälvning av vår metrik
och införde nya versmått, ha ondgjort sig över, att
nyromantikerna till följd av sin beundran för de sydromanska
vitterheterna införde flera för svenskan olämpliga
versslag. Det är tacken för att dessa romantiker skrevo
vår första, i årtionden enda verslära, för att de återinförde
"den blandade versen", införde sonetten, ottave rime, terzinen,
odlade blankvers och flera antika metra m. m., överhuvud
gjorde svenska versens orkestrering till verklighet.
Professor G. H. J. Ljunggren låter efter Fryxells
föredöme förstå (Sv. Vitt. Häfd. III: 312), att alexandrinen redan
befann sig i en viss tillbakagång under de s. k. järnåren,
"den begagnades aldrig af Kullberg, sällan af Valerius.
Dermed sammanhängde en i viss mån större möjlighet för så väl
lyrisk lyftning som för rikare omvexling". Jag har kursiverat
denna mening, som ju (trots det dyrbara "i viss mån" ocli
det nästan lika varsamma "sammanhängde") anger, att denna
akademiska auktoritet också erkände alexandrinens
enformighet, ehuru det ej skedde i klar bekännelse. Att han likväl
även för den svenska alexandrinen förutsätter en självständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
