Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
KUBEN G-.SON BERG.
verser i svenskan, vilken med ett gammalt namn kan kallas
de stavelseräknande, och har allt efter rimmets en- eller
två-stavighet tolv eller tretton stavelser. Det avgörande, det som
skiljer en art från en annan inom denna grupp är antalet
stavelser i versen. Som lätt iakttagbar motsats mot dessa
står den grupp, som kan kallas accentuerande och vars arter
särskiljas genom det olika antalet höjningar i versen. De
accentuerande versarterna, som här inte närmare angå mig,
kunna delas i två underavdelningar, av vilka den ena har
höjningarnas omgivning bestämd (t. d. den alkaiska strofens
verser) och den andra har den inom vissa gränser obestämd
(t. d. verserna i Geijers "Vikingen").
I "Sprache als Schöpfung und Entwickelung" har
Voss-ler med exempel från Racine och Moliére behandlat skillnaden
mellan vad han kallar rationella verser, d. v. s. sådana som
stå det abstrakta schemat nära, och irrationella, d. v. s. sådana
som väsentligt avvika från detta. Som en massa nyskapade
termer alltid är till hinders, använder jag mig här av Vosslers
ehuru de inte alldeles tillfredsställa mig, och talar därför om
svenska verser med samma termer. Som irrationella svenska
alexandriner kunna betraktas sådana verser, som ha åtta
höjningar, och sådana, som ha bara fyra. Även sådana verser,
vars höjningar falla på till stor del andra stavelser än dn
jämna och verser med förändrad cesur.
Utgångspunkten för mig är naturligtvis ej ett schema,
ej ett lösryckt parti, utan versen, sådan den lästs vid
deklamation av dikten. För mina estetiska läsare behöver jag
naturligtvis ej framhålla, vilken omöjlighet det är att bedöma
metriken av en enstaka rad; mångt och mycket kan endast
avgöras efter kännedom om dikten i sin helhet; det är denna,
som skall förklara detaljerna och ej tvärtom. När jag här
nödgas anföra enskilda rader för att ej använda för stort
utrymme, anhåller jag därför att en eventuell klandrare ville
uppsöka citatsammanhanget, där sådant kunnat vara av vikt.
Till att börja med väljer jag ett exempel ur Almquists
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
