Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ordförklaringar.
1. Ett kok stryk.
Den enda förklaring som givits på detta välbekanta
uttryck är, så vitt jag känner, den som härrör från Vilh.
Andersen (i Festskr. till Thomsen s. 273). Han tänker sig
uttryckets uppkomst så: förbindelsen ett kok ris, som —
naturligtvis — från början innehållit växtnamnet (Oryza), har genom
en skämtsam omtydning kommit att användas som om det
innehölle ordet ris ’(med ris utdelad) aga’. Såsom väsentligen
liktydigt med detta ris har så ordet stryk lätt kunnat intaga
dess plats.
Det är givet, att denna förklaring förutsätter, att ett
uttryck ett kok ris i betydelsen ’ett kok stryk’ en gång
existerat. Ett sådant är emellertid hittills icke påvisat, och då
något exempel därpå icke finnes i Sv. Akad:s stora
språk-provsamlingar, torde dess tidigare tillvaro vara högst
tvivelaktig. Och kunna vi giva en annan antaglig förklaring på
uppkomsten av ett kok stryk än den Andersen givit, bortfaller
ju också varje skäl att operera därmed. Det är en sådan
förklaring jag här anser mig kunna lämna.
För att genast gå rakt på sak: det är den välbekanta
kåkstrykningen, den offentliga avstraffningen medelst prygel
vid kåken (skampålen), som uttrycket väsentligen har att tacka
för sin uppkomst. Se vi på det ä. nsv. verbet kåkstryka, i
synnerhet bekant i formen kåkstruken, så kunna vi — efter
vad vi veta om äldre tiders aksentuering — redan utan några
direkta vittnesbörd vara benägna att antaga, att detta ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
