Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORDFÖRKLARINGAR.
51
bland vilka kunna nämnas it. ribaldo, fr. ribaut, mit. ribalt,
ribolt. I isl. finna vi det i formen ribbaldi, för ä. da. upptar
Kalkar det under formen ribalde.
Dessa ribbalder spelade i äldre tider en ej så alldeles
obeaktad roll. Åtminstone att döma av förhållandena hos oss,
och i de övriga skandinaviska länderna torde saken ha varit
densamma. Dessa landstrykare synas nämligen ha sökt att
för sig underlätta arbetet för livsuppehället genom att giva
sig ut för ’djäknar* och begagna den rätt som tillkom dessa
att ute i bygderna skaffa sig studiehjälp i form av almosor.
Därför är det också ett vanligt påbud i de gamla
skolordningarna, att vederbörande skola hålla ögonen på dylika. I
’Then Swenska Kyrkeordningen’ av 1571 talas (s. 84 r) om
’Skalckar och Ribalder som på Landzbygdenne vnder diekna
nampn gå effter almoso’, och på ett annat ställe heter det:
Inga Ribäller, Driftedieknar eller Studenter, som icke hålla
sigh till Schole, Gymnasium eller Academier, skole lidne warda
i städer och åå landet. Emporagrius i Kyrkoordn. o. förslag
II. 2:8öi (c. 1655: i förslag till kyrkoordning). I ett förslag
till instruktion för dem som skola inspektera skolorna i
Stockholm av 1651 ålägges inspektörerna att ’afskaffa’ alla ’raballcr’
(Handl. t. Skand. Hist. 33: 295). Här träffa vi en form raballcr.
Denna synes icke ha varit sällsynt i svenskan. Jag har också
antecknat den från Loccenius, som i noterna till sin upplaga
av Ericus Olai Historia (1654) säger (s. 210): "Nostrates Sueci
adhuc erronem & fugitivum Raballe vocant". I Sv. Akad:s
samlingar finnes ett ex. på ’een Rabald7 (Handl. t. Skand. Hist.
31: 73 (1661); på detta ställe föreligger säkerligen en genom
subtraktion av det som pluraländelse fattade -er
uppkommen form. Hur för övrigt a i första stavelsen skall förklaras,
kan ju vara osäkert. Sannolikt så, att den obetonade
förstavelsens vokal artikulerats mindre distinkt och därför lätt
assimilerats med den följande starktoniga. Även för danska
är — vilket ju här är av vikt — formen rabalder styrkt (se
exemplen under ribalde hos Kalkar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
