Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
HJALMAR LINDROTH.
Då vi nu alltså gjort bekantskap med ett ord av samma
form som det vars förklaring vi uppställt som vårt ämne, så
återstår att överväga möjligheten av ett samband, varpå man
onekligen känner sig frestad att tro. Om en
betydelseförskjutning utan vidare av det gamla ordet till en betydelse
’larm’ o. s. v. kan ju icke vara tal. A ven jag antar, att det
är balder som övat påverkan. Eller rättare sagt: ordet
rabalder ’landstrykare’ har genom en folketymologisk anslutning till
— kontamination, ’beröring’ med (eller hur man nu vill kalla
det) — balder kommit att användas som en fylligare form
av detta ord. Någon likhet i betydelsen redan från början
mellan de båda orden är ju icke av nöden vid dylika av
ljudlikhet framkallade omtydningar1. Annars kunde man ju
möjligen mena, att en ’landstrykare’ och ’oväsen’ vore begrepp
som realiter sett icke behövde sakna alla beröringspunkter
samt peka på möjligheten, att utgångspunkten varit
sammansättningar sådana som no. rabålderstykke som äldst möjligen
kunde ha betytt ’skälmstycke förövat av en lösdrivare’.
Sannolikt är väl i varje fall, att någon omtydning icke skett förrän
ordet börjat bli mindre vanligt i sin ursprungliga användning.
Ty det är nog endast det icke fullt förstådda som på detta
sätt faller ett offer för associationsbegäret.
Det är som sagt i danskan eller norskan som ordet fått
denna bet. ’larm, buller’. Det sv. baller betyder (’högljutt)
sladder 1. pladder’ (se SAOB); där hade därför en anslutning
till detta ord bort giva ett i någon mån annat resultat.
Till sist kan antecknas, att ordet i den moderna
betydelsen en gång anträffats i sv. med realgenus (Gröteb. Handels-Tidn.
1895, nr 269, s. 3). Från no. (o. da.) synes det däremot
icke vara bekant annat än som neutrum.
1 Jfr. t. ex. betydelseförändringen hos da. blødsøden (Nyrop
Ord. liv 213), gratis (Andersen i Festskr. t. Thomsen 292) och det
välbekanta aktiv i bet. ’aktsam, försiktig’. I detta sammanhang kan
meddelas 7notiv i bet. ’motighet’, varpå jag fått en uppgift från Lagga
s:n i Uppland: Han har haft så mycket 7notiv under sista året.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
