Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BOK OM STILBEGREPPET.
91
undersökningen av en historiskt given stil böra gå hand i hand
och fullständiga varandra.
Från praktisk synpunkt har också stilistiken enligt Porena
uppgiften att undervisa i skriftlig framställningskonst, försåvitt
därmed menas något annat än att skriva korrekt, ty detta lär
inan av grammatiken och ordboken. Dock är denna
undervisning mindre en uppgift för stilläran än en följd av de
andra lärdomar den meddelar. Porena förnekar i likhet med
Gourmont, att man genom studier kan skapa sig en stil, vilket
däremot är Albalats övertygelse, men i betonad motsats mot
Gourmont framhåller han, att en författares stil liksom hela
hans person i viss mån formas av hans studier och läsning1.
Det är den allmänna stilistikens först anförda uppgift,
som Porena i det föreliggande arbetet söker fylla. Men fastän
större delen av boken sysselsätter sig med stilbegreppet,
kommer författaren ingenstädes fram till en definition, som han
vill fullt stå för. Här liksom i sitt föregående estetiska arbete
kämpar han med svårigheten, att de ord han ville begagna i
en eventuell definition själfva behövde definieras. Och så
föredrager han att utförligt mönstra begreppet från olika sidor
och söka dra upp gränslinjerna för dess innehåll. Härvid
börjar han med en kritik av olika definitioner, som givits av
begreppet, alltifrån D’Alemberts och Voltaires till Brunetières,
Gröbers och Vosslers. Mot flera stilfilosofer gör Porena den
anmärkningen, att de bestämt begreppets gränser så, att
dess betydelse kommer i strid med gängse språkbruk. Ett
annat vanligt fel är att använda ordet stil i olika betydelser
om varandra. Man talar på den ena sidan om god stil och
dålig stil, medan man på nästa sida talar om att det eller
det arbetet saknar stil, varvid man tar ordet i pregnant
betydelse = god stil. Mången rör samman stilen med det
innehåll, som den är en omklädnad om, andra förblanda stilens
egenskaper med de psykiska tillstånd, som de äro uttryck för,
1 Några antydningar om Albalats och Gourmonts olika
ståndpunkter finner man i O. Östergrens Stilistisk språkvetenskap, s. 7—15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
