Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
OLOF ÖSTERGREN.
"Glad är gumman, glad med värdighet, deras (= de lekande
barnens) fägnad, aldrig deras aga". Ordet har säkerligen här
betydelsen ’förskräckelse, fruktan, vördnad blandad med fasa’,
en betydelse, som nog även återfinnes i ett exempel i SAOB
från fru Lenngren, som ordboken emellertid uppför under
betydelsen ’god ordning, skick’, ehuru dock med påpekan att
denna betydelse ej alltid är skarpt skild från betydelsen
’fruktan i förening med vördnadsfull lydnad’. Även på fru
Lenngrens tid har nog denna betydelse verkat ålderdomlig eller
dialektisk. I bildat tal hos t. e. hälsingar hör man ännu i
dag denna användning. Ett ord, som ävenledes bort
förklaras, är ordet ’trevlighet’ i "Se ordning, mildhet, treflighet /
med blomster hennes fotspår hölja" (Några ord till min kära
dotter, s. 30). Ordet betydde vid denna tid ej detsamma
som nu, vilket man nogsamt ser, om man slår upp i Weste.
Adj. ’treflig’ översätts i första hand med "industrieux, activ.
laborieux", i andra hand med "Qui vient bien, qui se nourrit
bien, bien portant", först i tredje hand (och blott "om
ram, orter") med "Agréable, ou Ton se plait, ou l’on se trouve
à son aise". ’Trevlighet’ översätts endast med "Industrie,
génie industrieux". Vi finge här alltså sätta ’arbetsamhet’,
’flit’ eller möjligen ’huslighet’.
Bellmans uttryck i episteln 42 ’stjärnan tindrar i sin
fläkt’ och dylika behöva naturligtvis förklaring. Ur en
föregående epistel minnas vi kanske "Lärkan i skyn / fläktar så
sval, / tuppen i byn / flaxar och gal". Något längre ned i
episteln 42 kommer: "Men den hvita gångarn där, / som de
gröna seldon bär, / märk, hur snällt han går i dansen, / fläktar
svansen, / stolt och tvär". Så slå vi upp Weste. På ’fläkt’
finna vi blott översättningen ’souffle’, men ’fläkta’ återges
först med "Faire du vent, éventer, souffler", men sedan
också med "Voltiger, flotter el. jouer au gré du vent, s’agiter,
badiner, déjouer". Vi ha alltså även en betydelse ’fladdra,
vaja (för vinden), röra sig av och an’, som tydligen kan gå
ända till skiftningarna: Vifta 1. slå’, ’sväva’ och ’tindra’ eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
