- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
115

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPRÅKLIG KOMMENTAR.

\

115,

’lysa med dallrande 1. svävande sken’. Att åtminstone vissa
av dessa skiftningar varit fullt utbildade, visar J. P. Gk
Möllers exempel (i ordboken av 1790): ’Fogeln flägtar med
vingarna’ och ’Flägta i luften; in der Luft hin und her flattern’.

Även i Kellgrens diktor saknar man alltför ofta språkliga
anmärkningar, där man från utgivarprinciperna skulle vänta
sig dem. Ett par exempel!. Sid. 6 står "Ursinnige! Hur
länge lida / det grymma krigets tyranni?" Ordet har samma
ton och betydelse som nu Vanvettige! Sid. 9: "Men du, en
man till ljus och hjärta" hade man behövt en hänvisning till
tankesammanhanget med tidens dyrkan av ’upplysning’ eller
till dubbelbetydelsen av ordet i Ljusets fiender (som antydes
i utgivarns inledning till dikten), eller till exemplet s. 12:
"Du först mitt hjärta skänkte / den eld, som Promethé med
våld från himlen sänkte, / och strax min tanka ljus, min
sällhet mognad vann". I dikten Till Backus och Kärleken
börjar andra versen "Om jag ej eder vård, er nåd, er ömhet
njutit, / en ödslig natt mitt lif i evig dvala slutit". Vad
betyder ’ödslig’? Det kan här återges med ’en hemsk (och
ensam) natt’, en betydelse som ännu återfinnes dialektalt. Här
har man kanske’ av sig själv något på känn, vad den rätta
betydelsen skall vara, men värre är det, att ’slutit’ ej står
angivet som dåtida växelform till ’slutat’. Obegripliga bli
också s. 13 raderna: "Homerus, seklers röst kan ej ditt
lof fullkomna. / Hvem bringar ej din sång att undra — och
att somna?" Här är det oundvikligt att upplysa läsaren om
att ’undra’ ej har vår nutida betydelse, utan sin dåtida andra
betydelse ’beundra’. Likaså följande sida: "Min undran gifs
med mera rätt / åt älskarn i din Höga visa"; vidare sid. 40
där ’förundran’ står = ’beundran’ samt det bekanta "Om
druckna pojkars undran / och dårars lof du söker". Även
’vällust’ behöver naturligtvis anges som avvikande från vårt
nutida ord. Gustavianskt vill det säga: dygdig 1. oskyldig
vällust, (ädel) njutning, sällhet, lycksalighet, ädelt nöje. På
samma sätt kan ’nöje’ i gustaviansk stil ibland ha en högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free