Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
OLOF ÖSTERGREN.
färgning. Ofta står ’ro’ hos Kellgren i samma betydelse som ännu
i ’för ro skull’, ehuru även det med något högre ton = ’glädje’,
men ingenstädes finner jag detta påpekat i anmärkningarna.
En lärare, som med sina lärjungar skall genomgå en
eller annan dikt ur detta häfte, har onekligen icke mycken
ledning därför i en upplaga, som så ofta lämnar honom i
sticket, och hurudan blir väl läsningen i hemmen! Hur
mycket blir ej halvförstått eller missförstått! Exemplen på
ord som i detta häfte behövt, men ej fått förklaring, kunde
ännu mångfaldigas. Blott än ett par viktigare fall! ’Usel’,
’usling* i t. e. ’som icke rörs vid uslas nöd’ förklaras icke.
Nog minnas vi alla från Lidners "Hvar helst en usling fins,
är han min vän, min bror", att dessa ord verkligen tarva
förklaring. Man nöjer sig vanligen med att ej alls tänka på
betydelsen; pressas man, försöker man med ett ’trashank’ eller
dylikt, men orden hade på den tiden utom sin nuvarande
betydelse även betydelsen ’olycklig, en olycklig’. Eller s. 21
i Mina löjen, där det talas om Levi barn: "och allt det
andeliga gräl, / som plär en pöbels lättro gäcka : / allt må ju med
fördubbladt skäl / till löje mer än vrede väcka". ’Gräl’ har
här icke nutidsbetydelsen, och det är så mycket farligare att
icke påpeka detta, som man möjligen med nöd kan pressa in
den betydelsen på detta ställe. Men en omsorgsfullare
läsning av sammanhanget visar snart, att uttrycket bör
sammanhållas t. e. med skildringen av Momus, den
personifierade tadelsjukan s. 40: "Utur hans falska blick ett bittert
löje lyste, / hans läppar gift, hans hjärta galla hyste,/hans
panna grälets skrynklor bar". Ja, vi ha tydligen samma betydelse
som i Dalins dialog mellan Herr Sprätthök och Herr Gräl.
Vi slå nu upp ’gräl’ i våra ordböcker. Första översättningen
är hos Weste Tracas, tracasserie o. d. Det kan ju ej angå
oss. Men vid slutet av artikeln upptas ännu en betydelse.
Eller rättare, Weste har ej riktigt vetat, om han bort
uppföra detta som särskilt ord, och gått en medelväg, satt det
i samma artikel, men dock mer för sig. Där står "Gräl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
