Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
H. CELANDER.
att (mest efter danska mönster) införa nya else-ord, tyckes i
allmänhet mötas med ringa sympati och knappast sträcka sig
utom vissa litterära kretsar. Hufsrudskälet till obenägenheten
mot ett utvidgadt bruk af denna afledning är utan tvifvel att
söka däri att afledningen icke har blifvit i djupare mening
ii a tionell".
När åtskilliga unga författare synas särskilt omhulda
abstraktbildningen på -an (förf. nämner särskilt E. Norlind,
som i sin bok Intermezzon har t. ex. skälvan, snyftan, glidan,
skridan). så betraktas även detta av Cederschiöld som en
språklig följd av "den danska litteraturens stora popularitet inom
våra bildade klasser". (Anf. arb. s. 66.) WI danskan ha
ver-balabstr. på -en blifvit så talrika, att de i detta språk tyckas
intaga ungefär samma ställning som abstrakterna på .-ande
(-ende) i svenskan". — Också de tyska substantiverade
infinitiverna på -en kunna dock här ha medverkat, anser förf.
Ett par enstaka danismer som påpekas av Cederschiöld
äro saminanlikning och sammanlikna (som finnas upptagna i
Sv. Ak. Ordlista) samt besegringar (–= nederlag efter det da.
beseiringer) hos "den i Skåne födde och med danskan väl
förtrogne" E. Norlind.
De av Ruben G: son Berg påpekade danismerna får
jag väl förutsätta som bekanta för läsarne av denna tidskrift.
(De återfinnas i Språk och stil IV s. 189 ff.). Av särskilt
intresse är Bergs påpekande, att i fosforisternas särspråk
finnes ett icke obetydligt danskt inslag jämte det övervägande
tyska. Till ett par av de moderna danismenia har jag att
göra några små randanmärkningar.
När ulma (hos Gustaf H. J. Ljunggren) betecknas som
en dansk "förirring", så får man nog sätta ett frågetecken
efter. Rietz uppgiver ordet såsom brukligt i Götaland. Och
det förekommer hos en i sitt språk så kärnsvensk författare
som Karlfeldt (i den till "Fanjunkaren och Svärdsmannen
Jakob Olsson Berg" dedicerade dikten "Hästkarlar"):* uVår
ridt är som il för ulmande bål".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
