Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
217
Även adj. underfundig är kanske inte alltid absolut
otvivelaktigt som danism. Man hittar det redan hos Viktor
Rydberg i hans saga "Lille Viggs äfventyr på julafton" (första
uppl. s. 20): "han stannade vid fönstret och såg underfundigt
utåt heden". Här tycks ordet snarast betyda grubblande,
fundersamt. De svenska ordböckerna tiga genomgående om
ordet men enligt vad det uppgives för mig (av d:r S. Lampa)
lär det vara levande åtminstone i västgötskt talspråk, med
betydelsen "slug, klok, som kan fundera ut en sak".
Något sammanhang med vårt ord har väl också det adj. under
-funderlig som Rietz uppgiver från Sörmland, och översätter
med "slug, konstig". En direkt motsvarighet till
Rydbergs användning av ordet finna vi således icke, men
anslutningen (i betydelse eller form) till fundera är tydlig. Ordets
betydelse i danskan giver åt slugheten en karaktär av
bakslughet — Molbech angiver bet. "rænkefuld, snedig".
Hos Levertin är man ju dock a priori starkt benägen
att uppfatta underfundig som danism. Betydelsen är svår att
fånga. Han talar om "detta Lionardos kvinnoansikte . .
smärtsamt, sinnligt, underfundigt och ljuft". Något av
gåtfullt grubbel, möjligen också av opålitlighet, ligger väl
däri. Samma på en gång obestämda och suggestiva karaktär
liar ordet i Anders Österlings sammanställning "[ögon]
underfundigt djupa" (Årets visor s. 39). Klarare är Gustaf
Ullmans användning av ordet: "Det klang något sällsamt
underfundigt i korporalens stämma" (Ungdom s. 14).
Sammanhanget ger vid handen, att här är frågan om någon förstucken
(och infam) undermening i de talade orden. — Ordet lär
icke vara brukligt i Syd-Sverige. Den oklara och skiftande
betydelsen förklaras kanske lättast av att ordet har varit (helt
eller halvt) främmande, och så har den ene uppfattat det
på ett sätt, den andre på ett annat.
Förtumlad upptages i Lundelis Ordlista, "från sydsvensk
förf." (Jag har antecknat det från G. Ullman, Präster s. 240.)
Ordet lär icke finnas i sydsv. dialekter och kan alltså icke
Språk och Stil. VIII. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
