- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
244

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

H. CELANDER.

erinrar om t. ex. adj. lyhörd ~ lydhör, övergiven, troskyldig y
som behandlats ovan.

Här äro några sådana fall, där jag tror man måste räkna
med danskt-norskt språkinflytande såsom en faktor, utan att
man alltid kan bestämt avväga den insats, som just denna
faktor gjort till skillnad från andra, inhemska språkfaktorer.

I sydsvenskt talspråk användes ofta formen samman i
st. f. det i Upp-Sverige enarådande tillsammans. När nu
Levertin och andra moderna uppsvenska författare börja antaga
den förstnämnda formen ("de förtjäna att nämnas samman";
"samman med sin gamla sjuka mor bodde fru N. sedermera i
Sthlm", Svenska Gestalter ss. 53, 26), så tror jag detta till
någon del också får tillskrivas den omständigheten att da. no.
har samma form sammen (med).

Verbet förvanska (— fördärva, vanställa) tycks vara en
nyhet jämförelsevis i vårt litteraturspråk. (I Sv. Akad.
Ordlista inkommer det först med 7:de upplagan, Lundell har det
endast från "sydsvensk förf."). I våra dialekter förekommer
det (enligt Rietz) med motsvarande betydelse i Halland och
Småland. Månne inte under sådana förhållanden också $et
da. no. forvanske har någon andel i det nuvarande (t. ex.
filologiska) bruket av sv. förvanskad

Som försvenskning av adv. approximativt har man haft
tillgång till två olika bildningar: tillnärmningsvis (Tegnér,
Språkets makt öfver tanken, s. 47) och tillnärmelsevis. Den
senare har ju numera segrat — säkerligen tack vare stödet
av det da. no. tilnærmelsevis.

Adj. däjlig upplever ju en renässans i vissa uppsvenska
författares språk, och helt visst har SAOB alldeles rätt, när
den finner detta sannolikt vara "delvis beroende på inflytande
1. lån från danska i senare tid". Till äldre svenska
ansluter sig säkerligen Rydbergs användning av ordet och även
Frödings och Karlfeldts i vissa pastichartade dikter. Men när
Karl Erik Forsslund har det som ett älsklingsord i sin orne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free