Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
111" B K N C;:80N BEKfi.
yttre skepnaden av vårt skriftspråk under 1800-talet. Dess
sista del innehåller "Akademiens Betänkande angående
staf-ningon af de utländska ord, som i Språket upptagas". Av
vad som där säges om enstaka ord kan man utan svårighet
fastställa, at t åtskilliga ord verkligen drivits bort ur vårt
språk efter att en gång ha fattat fotfäste där.
Leopolds uppfattning kan naturligtvis inte anses vara
fullkomligt övertygande på alla håll. Hans område var den
högre stilen under 1700-talets två senare årtionden, och det
är säkorligen just denna, som han hela tiden har för ögonen.
"Det är lätt att uppräkna en mängd ord", skriver
Leopold, "hvilka, fast ännu ansedda för utländska och i skrift
ofta tecknade med deras främmande stafning, likväl troligen
skola hvarken blifva ur språket någonsin bortlagda, eller
kunna umbäras". Bland dessa ord, som Leopold förmodar
att man aldrig skall "upphöra att nyttja i tal och skrift" 1
och kallar oumbärliga, befinna sig vid sidan av capitaine,
dirccteur, actcur, bal m. fi. orden sujt]rfique, cabalc och maxime.
Jag vill visst inte påstå, att de äro döda, men jag skulle
tro, att de alla äro högeligen umbärliga och 1909 inte alls stå i
bredd med de andra orden, som 1801 voro deras jämställda.
Jag har frågat äldre och yngre bekanta, om deras intryck av
dessa ord, och därvid funnit en viss skillnad mellan mina
jämnåriga, som ansågo maxim vanligast och kabal sällsyntast -,
men#samtliga tämligen ovanliga, och 50-, 60-åringar, som
kändes vid alla tro, vilket skulle tyda på, att ordens fornande
börjat rätt sent. — Fortsättningsvis talar Leopold om
"tyngden, stelheten, obehaget" av vissa försvenskningar: "sjelfva
Journalisten, huru nämner man honom på god svenska, utan
en släpande vidlyftighet?" Oavsett att ’journalist’ nu i
mångahanda sammanhang fått vika för ’publicist’, torde det
inhemska ’tidningsman’ utgöra ett tillfredsställande svar på Leo-
1 min understrykning.
2 detta saknas i Östergrens ordlista över Våra vanligaste
främmande ord (1907).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
