Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM GRAMMATISKA KATEGORIER ETC.
17
Det är dessa ställen, som givit mig anledning att
bestämma min uppfattning av bisatsen, och det var flere år min
avsikt, att jag skulle söka genom en något så när utförlig
monografi över den svenska bisatsen ge ett exempel på hur
min grammatiska kategorisering tog sig ut i praktiken.
Avsikten kunde dock icke realiseras, och nu, då det viktigaste
av materialet tillgodogjorts i min skolgrammatik, .kommer det
nog icke att ske. Men frågan om sat3 och bisats är för
intressant för att utan vidare uppgivas.
Jag tror mig vara i full överensstämmelse med Paul, då
jag betecknar satsen såsom den utan jämförelse viktigaste
bland vårt språks och övriga indoeuropeiska språks levande
mönstergrupper. Vad som lett Paul på villospår, är, såsom
jag sökt antyda, att han fullföljt en abstrakt teori, då det
bort vara honom angelägnare att få fatt i kännemärkena till
denna lefvande mönstergrupp. Det må vara än så intressant att
följa Pauls utredning om propositio semologica, det är dock
för den praktiska grammatiken oändligt mycket viktigare att
lära sig, vad som är karakteristiskt för propositio morphologica
eller propositio schematica, och i bådas karakteristikon ingår
det finita verbet1. Det är fåfängt att söka skriva någon
grammatik, om man ser bort från det faktum, att språkets starkaste
och mest produktiva mönstergrupp är så beskaffad.
Så vitt jag förstår, har Noreen tidigare stått på samma
ståndpunkt, åtminstone i princip, som Paul. I ett av de nu
utkomna häftena av "Vårt språk" har han emellertid berett
mig den överraskningen, att Noreens åsikter i oanad
utsträckning voro Beckmans åsikter. Men i detta fall berodde
överraskningen icke på att jag oriktigt uppfattat och framställt
Noreens åsikter, utan att Noreen själv ändrat åsikt. Han går
nu med på den av Bråte yrkade terminologien, enligt vilken
termen sats får vara term för det morfologiska begrepp, som
karakteriseras av finit verb (propositio morphologica), och han
1 Sedan detta skrevs har Noreen, Vårt språk V, 270 visat, att,
såsom jag förmodat. Noreen och jag i denna detalj äro absolut ense.
Språk och Stil, IX. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
