Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM GRAMMATISKA KATEGORIER ETC.
21
väl som jag kan säga Jag säger Dig sanningen just på grund
av min vänskap. Men det är alldeles omöjligt att säga Om
Du går ut, särskilt och din fru, så titta in fast det går
utmärkt att säga Om Du går ut, särskilt i sällskap med din fru
eller särskilt om din fru är med. Bisatsen kan vidare utbytas,
t. ex. uDet var sedan han var här, som vi fått saken ordnad".
Noreens framställning om Kasus subjunktionalis kan ju
icke göra anspråk på att vara fullständig, då han behandlat
denna morfologiska kategori blott i en framtvungen exkurs
på bctydelseläran och icke på eget kapitel. Det är alltså icko
någon anmärkning, då jag nu går att påpeka, att det finnes
viktiga saker att tillägga. Men det är nödvändigt för mina
syften. Noreen talar om satsens böjning till kasus
subjunktionalis, som om det blott gällde en böjning med föresatt
partikel (underordnande konjunktion m. m.), men såsom jag
i min grammatik påvisat, förefinnas böjningsfenomen även inom
satsen själv. Detta skulle jag vilja sammanfatta under namnet
subjuncta morphologica1 i inskränkt mening. Saken ställer
sig så: Jag tror, att vi kunna vara ense om att det finita
verbet är det typiska verbet, det som är till för att uppbära
verbets specifika funktion såsom predikat i vanlig mening,
Noreens kopula. Nu kan verbet antaga andra funktioner.
Detta sker antingen så, att verbet självt böjes och bildar
s. k. nominalformer, eller också så, att satsen böjes, antager
1 Bråte har ofta blivit klandrad för det han brustit i logisk
klarhet och skärpa. Det bör väl även påpekas, att han ibland gjort
mycket goda distinktioner. En sådan är (frånsett den mindre goda
terminologien) då han i sin grammatiks första upplaga uppställer en
subjuncta morphologica, av B. kallad "bisats41, vars kännetecken är bl.
a. den ordföljd, åt vilken jag givit namnet hypotaktisk, samt en
subjuncta syntactica, vars karaktär ligger i det förhållandet, att den
utgör satsdel i en "överordnad" sats. Denna berömvärda klarhet har
han i sin tredje upplaga, naturligtvis för ^lättfattlighetens - skull,
alldeles uppgivit, så att han där definierar huvudsats såsom
själv-sfändif sats och sedan på varje underavdelning under underordnad
$ats först (!) upptager exempel på underordnade huvudsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
