Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
LARS LE V ANDER.
1850-talet, levde i fullkomlig avskildhet från övriga svenskar;
tvärtom äro nästan undantagslöst i alla gårdar i Asen de
gamla vida mera beresta än de medelålders och yngre.
Såsom jordbruksarbetare på bruk och herrgårdar i Uppland och
Västmanland, såsom kringresande handlande och under
särskilt hårda tider såsom tiggaro vistades de vanligen hela
vintrarna borta från hembygden, utsträckande sina vandringar
åtminstone ända till Stockholm, Trondhjem och Norrbotten.
Men det märkliga är. att detta alls ej inverkade på deras
dialekt, ja, så ivriga voro de att vid samtal sinsemellan ej
förstås av andra, att de, oaktat sitt eget måls ytterliga
svårförståelighet, uppfunnit en särskild slang, det s. k. gråspråket,
som under vistelse i främmande gårdar inblandades i
Älvdalsmålet l. Ord och namn, som de hörde på alla de
främmande orterna, översattes till Älvdalsmål eller lämpades
efter detta måls ljudsystem; som exempel kunna nämnas några
uppländska ortnamn: spåafuæs ’Söderfors’, fuæsmark
’Fors-mark’, i^fihn&m ’i Film’, i^rnæslagum ’i Roslagen (eg.
-lagerna)’. — Dylikt är numera otänkbart; Älvdalsmålet har nu
för längesedan förlorat sin motståndskraft gentemot
riksspråket och do främmande folkmålen. Skolspråket och
främlingars inflyttning betyda enligt min mening härvid föga,
åtminstone i Åsen, mera inflytande ha tidningarna, men allra mest
den vinterlånga samvaron i timmerkojorna mod skogsarbetare från
olika landskap, framför allt värmländingar. Detta så att sftga
allmänsvenska inflytande på Åsenmålet visar sig, så vitt jag
kunnat iakttaga, alls ej i ljudläran, ytterst obetydligt inom
ordböjningsläran och syntaxen’2, desto mäktigare är det i
avseende på ordförrådet, där det utgör en av de allra
viktigaste orsakerna till det gamla språkets utdöende.
1 Såsom exempel på detta språk m& anföras: Jpama ’mjölken’,
sta u/ggr a>d ar ar ’korvar’, brilug ’lusig’, rhaksa ’betala’, stnbytn
’Stockholm’, ritilfi kaffe’, syfnde» ’sillen’.
2 Vad beträffar syntaxen ha Asenborna — med några f&
undantag — tvärtom ytterst svårt att vid riksspråkstalande frigöra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
