Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VAD MÅN KAN ETT BYMÅL KALLAS EN HET 1,1 G T ? 43
Efter dessa allmänna anmärkningar övergår jag till att
något skärskåda skiftningarna inom det nn talade Åsenmålet.
Att härvid uppräkna alla mina meddelare, bleve för
vidlyftigt, då jag med få undantag studerat språket i byns alla
gårdar; då det gäller intressantare avvikelser, skall jag dock
alltid ånge meddelaren, varvid detta sker med det i byn
brukliga namnet (vilket nästan alltid är ett helt annat än det i
skrift använda). Märkas bör, att jag lika ofta talar om
gårdars som om individers språk, då — om ej mycket gamla
personer finnas i gården — i allmänhet inga avsevärdare
olikheter förekomma i de olika familjemedlemmarnas språk.
Redan härav framgår, att då jag talar om generationerna I—III,
är detta uteslutande en av praktiska skäl föranledd
konstruktion; ty det kan ej nog starkt betonas, att 40—50-åriga
personer i den ena gården stundom ha ett vida mindre
ursprungligt språk än 9—10-åringar i den andra. Det bör därför
nämnas, att uppgifterna rörande generationerna I—III närmast
motsvara förhållandena i Staffangården, en gård, där jag
under fem år gjort nästan dagliga iakttagelser och där gen. I
representeras af Staffan Anders (70 år) och Staffan Justina
(84 år), gen. II av Staffan Mari (42 år)1 och gen. Ill av
hennes barn (10 st. i åldern 3—23 år). Samtliga dessa
personer härstamma, så långt man kan minnas tillbaka,
uteslutande från Åsenbor.
I. Skiftningar inom normalspråket. Såsom redan
antytts, menas här med normalspråk det av gen. II talade
språket i gårdar, där målet på grund av oblandad härstamning
och föga beröring med främlingar ej är beroende av andra
utvecklingsfaktorer än dem, som ligga i målet självt. Då jag
nu vill nämna ett par exempel på skiftningar inom detta nor-
från hembygdsmålets syntaktiska former; uttryck som t. ex. int har
jag ingen mössa återkomma ständigt, ehuru bj’invånarna själva inse
deras oriktighet och misströstande kalla sina försök till riksspråk för
buksti&nska ’bocksvenska’.
1 Dotter til S. A. och svärdotter till S. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
