Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
LAUS LEVAXDKK.
malspråk, bür det framhållas, att här ej avses individuella
avvikelser, utan de fall, då en och samma individ vid olika
tillfällen, ehuru betydelseinnehållet är detsamma, väljer olika
ord eller ordformer.
Hit höra givetvis först och främst synonymerna. Dock
väl att märka ej de synonymer, som uppstå därigenom, att
ett inhemskt ord ersattes av ett ord ur rspr. eller främmande
dialekter, utan den mängd orddubletter, som dels ärvts från
tidigare generationer, dels nybildats i närvarande tid. Den
förra gruppen omfattar — som väl i varje språk — ett
mycket stort antal ord, och som exempel kunna nämnas hegias :
kuægo ’titta’, glbmo: Ila var : f/ ^lo ’prata’, glag ijfpæn :J$ag
(i^munam) ’frispråkig’, ga^mbal&vdar : gamb&Xan&r ’föremål
till vilket man genom hävd har rätt’ 1. Såsom ett allmänt
intryck kan framhållas, att dylika synonymer vanligen beteckna
egenskaper, förehavanden o. d.; däremot då det är frågan om
de rent materiella ting, som närmast omge en Åsenbo, märkes
en så gott som fullständig frånvaro av orddubletter. För att
i någon mån kontrollera riktigheten av denna uppfattning,
har jag genomgått alla benämningar, som röra lagården, och
därvid funnit, att här varje föremål har ett enda och bestämt
namn, som undantagslöst brukas (t. ex. fws&d ’lagården’,
bo sad ’båset’, miikuuagau ’gödselrännan’, talcjptn ’fårkätten’,
<j$\ati&ta ’getkrubban’ etc.); synonymer förekomma alls ej. —
Av större intresse än do nu nämnda äro de i vår tid
nyskapade rent älvdalska synonymerna, av vilka en mycket stor
del märkligt nog tillhör tvenne fonetiskt och morfologiskt
ålderdomliga ordgrupper, nämligen de tvåstaviga kortstaviga
mask. och fem.; såsom exempel må nämnas: fart ’oroligt
kringfarande person’, wtgi ’penis’, mus ur ’råttor’, gnögo
’käl-tande flicka’, grino ’grinig flicka’, glüpo ’glupsk kvinna’.
Att alla dessa ord verkligen äro nybildade, framgår dels där-
1 S&som ex. äro tagna ord, som tillfälligtvis fallit mig in; dock
har jag noga valt endast sådana, där — såvitt jag känner
synonymernas användning — absolut ingen betydelseskiftning förefinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
