Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VAD MÅN KAN ETT BYMÅL KALLAS EN HET 1,1 G T ?
45
av, att de av gen. I, som för dem brukar andra uttryck, ej
erkännas som "riktiga", dels därav, att de i andra gårdar
än den, där de äro gängse, äro mer eller mindre okända.
Helt naturligt bereda dylika ord ordboksförfattaren ständiga
svårigheter; en del av dem äro så pass utbredda, att de
lämpligen böra medtagas i en ordbok, andra åtec göra intryck av
raera tillfälliga, halvt skämtsamma ordbildningar
Hit höra också de växlingar i uttalet av ett och samma
ord, som bero på ordets ställning i satsen och därvid främst
på ordets akcentuering. Att uppräkna alla dessa otaliga
dublettformer, bleve för vidlyftigt; jag vill endast peka på
några av de allmännast förekommande, i synnerhet som dessa
skiftningar alls ej kommit till uttryck i Noreens ordbok. Ordet
’hava’ heter lexikaliskt sett övo, men denna form brukas
endast, då ordet ej åtföljes av ett huvudtonigt ord, alltså i
slutet av fraser och i fall som t. ex. %tad al^[g ovo^for^ato
’detta skall jag ha till mössa’; minst lika vanliga äro
dublettformerna ad (a) och av, som båda äro svagtoniga och alltid
omedelbart åtföljas av ett huvudtonigt ord och av vilka den förra
brukas framför supinum, t. ex. an^stfæks^aö^aft nan
_smæk-duæm ’han tycks ha haft någon sjukdom’, a^lar^a(d)^,ra’igt
aut^/b^hyfm ’det lär ha regnat ute i (kyrk)byn\ den senare i
övriga fall, t. ex. ulum^av^up gWsad ’vi skola ha fönstret
öppet’, du^gl^av^kiiar^&d ’du skall ha kvar det’. — På
samma sätt heter ’vara’ under olika omständigheter voro, no,
nar eller ua2, ’fara’ /oro, /o, far eller fa, Varit’ i te* rid, vad,
nåde, etc.
Det behöver knappast framhållas, att dc talande själva
alls ej äro medvetna om dessa växlingar i sitt uttal; den,
som inskränker sig till att fråga: "vad heter ’fara’?", skall
1 Det behöver vill knappast nämnas, att det är i all synnerhet
kvinnorna, som utmärka sig på detta område.
2 Noreen, Ordbok 206, anm. 4 upptar en myckelängsk form
ubro ad^tggu, som är riktig; däremot bör voro i alla de följande
uttrycken ersättas av var eller ya.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
