Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VAD MÅN KAN ETT BYMAL KALLAS ENHETLIGT 1 47
som gen. I uttalar med en stark dragning mot e: yi, som gen.
I uttalar med dragning mot ø; a, som hos många av do
gamla växlar med ett ljud, som snarast bör betecknas æ; och
o, som hos gen. II och III visar en stark dragning mot ø
(starkast framför r, varför jag i min grammatik tecknat bred
’bröd’, men bsrda ’börda’).
Konstanta äro vidare konsonanterna b, d, /’, g, k, l, m,
n, r1, t och v2; helt obetydliga skiftningar visa sf som hos
gen. III närmar sig i. s. då det är långt, och 2, som gen.
I och II uttala muljerat. Dessutom kan nämnas, att
affrika-toma fä och hos gen. III tendera mot resp. dz och ts,
samt att samma generation mellan jf och vokal uttalar ett
konsonantiskt i, alltså Jptara ’kärran’, sjptova ’skälva’ etc.
Nasaleringen av vissa vokaler visar ej ens hos gen. III
några som helst tendenser att avtaga i styrka; som en
egendomlighet kan dock nämnas, att en 24-årig flicka i
Smedsgården lyckats — uppenbarligen av estetiska hänsyn —
fullständigt bortarbeta nasalvokalerna ur sitt språk. Ej heller
kvantitetsförhållandena synas undergå någon märkbar
förändring ; särskilt märkes, àtt förbindelsen kort vokal + kort
konsonant även av gen. III uppehälles 3.
Desto intressantaro är den utveckling, som kan
konstateras i avseende på vokalen o samt konsonanterna d9 d och p:
^I-ljudet i ord som roå ’röd’, s$v ’sover’ uttalas av gen.
I med ett ø, som ej närmar sig o lika mycket som t. ex.
i Berlin eller i vissa andra älvd. byar, såsom Klitten och
Månsta, men som dock är ytterst skarpt skilt från å-ljudet i
ord som boröar ’båda’, or ’hår’. I gen. II uttalas närmast
-: ~ è
1 Det bör framhållas, att då i N:ns ordbok skrives stlirfucek
för stufuæk, moyjrbar för moyjbar o. d., så är detta endast
konstruerade former — vilket gäller alla Älvdalens byar.
2 Om varianten 6y se nedan under "Individuella anomalier".
8 Nämnas bör, att då i N:ns Ordbok skrives glasbugi för
glasbugt, grorms för grorms O. d., så är detta, vad beträffar alla
de älvd. byar, jag studerat (d. v. s. alla utom Östmyckeläng)
felaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
